Vid ett arbetsplatsbesök i Kinda fick jag veta att det är omöjligt för deltidsarbetande att få friår, vilket jag hade svårt att förstå.
En paus i livet måste kunna vara positivt oavsett om det är på hel- eller deltid. Kanske är det till och med kvinnor som arbetar deltid inom vård och omsorg som allra mest behöver få möjlighet till andhämtning mitt i livet.
Jag frågade ansvarig minister Hans Karlsson, som svarade att det inte finns något i regelverket som hindrar deltidsanställda från att få en friårsplats.
Det är dock länsarbetsnämnden som prövar frågor om friåret och därmed också gör de prioriteringar som ibland kan vara aktuella mellan olika personer som söker friår.
På arbetsförmedlingen i Linköping säger man att man inte vill späda på deltidsarbetslösheten ytterligare, vilket skulle bli fallet om man godkände sådana friårsansökningar.
Det finns många som är utan arbete i Kinda med omnejd. Min fundering blir ändå, är det inte bättre att komma in på arbetsmarknaden till 62 eller 85 procent än inte alls?
Även om jag förstår att man inte vill öka antalet deltidsarbetslösa.
Det skulle vara intressant om ansvarig chef på arbetsförmedlingen kunde utveckla varför inte deltidsanställda ska kunna få friår.
Anne Ludvigsson (s)
Bättre med 85 procent än inget
Friår innebär att en anställd kan få ledigt från sitt arbete i upp till ett år, med lön motsvarande 85 procent av a-kassan, under förutsättning att en arbetslös kan ta jobbet under tiden.Ett friår ska ge en person utan arbete chans att ta sig in på arbetsmarknaden. Samtidigt är det en möjlighet för den friårslediga att minska stress och utbrändhet, kanske lära sig något nytt eller starta eget.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.