Befintliga förskolebarn får inte bli äldre

Står Vimmerby kommuns ekonomi och faller med om några skolor läggs ner eller ej?
Svaret är nej. Även om barnen skulle flyttas står byggnaderna kvar liksom barnens lagstadgade utbildningsbehov. Tro det eller ej, men medborgare som bosatt sig på landsbygden har gjort det för att de själva har valt det.
Skulle "barnens kommun" Vimmerby besluta att dessa föräldrar har tänkt fel?

Från läsekretsen2015-05-22 07:21
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Låt oss titta närmare på den antagna besparingen på 4,7 miljoner kronor. En tänkt besparing som bygger på att kostnaderna förväntas minska för byggnadernas drift samt personalkostnaderna inom kost, städ och skola.

Men håller antagandena bakom besparingen? Eller har lägre tjänstemän tvingats skriva glädjesiffror för att bestämmande personer ska lura fram det beslut som de önskar?

Vi nöjer oss med att titta på skolskjutsarna vars kostnader förväntas öka med 1 miljon kronor. Detta förutsatt att antalet elever som har skolskjuts idag inte ökar.

Befintliga förskolebarn får alltså inte bli äldre. Vidare förutsätts att mottagande skolor kan förskjuta alla första lektioner med minst en timme. Annars måste fler bussar sättas in för en ökad kostnad av minst 600 000 kronor per år.

Om alla berörda skolor beslutar att skjuta på första timmen, behöver istället en stor del av kommunens föräldrarna skjuta på sin arbetstid för att se till att deras minsta barn kommer till, och från, skolan i rätt tid.

För oss låter det som om "besparingen" kommer att utebli.

Det är inte okej att oroa alla dessa människor med ogenomtänkta förslag. Centerpartiet verkar enligt vår mening bedriva röstfiske istället för att titta på helheten. Det sunda i alltihopa är väl att socialmoderaterna faktiskt verkar pressade. Det vi ser är alltså inte bara interna slitningar.

Kommunens ekonomiska läge har förhoppningsvis blivit uppenbarad. Men hur är det med samarbetsmöjligheterna? Vilka är fokuserade på att rädda kommunens ekonomi i första hand och vilka fokuserar endast på att vinna valet om tre år?

Den 4 maj begärde Folkpartiet återremiss för att det nu ospecificerade besparingsbeloppet skulle tas fram och tydligt anges. Förslaget till resultatbudget föreslog att nämndernas nettokostnad skulle öka och uppgå till 814 miljoner kronor.

Tittar man i underlaget redovisas en förändrad nettokostnad för år 2016 till 2018. Kostnaden föreslås få öka med cirka 37 miljoner kronor för år 2016, förutsatt att cirka 16 miljoner kronor har sparats.

Inför år 2017 förväntas nettokostnaderna öka med ytterligare 20 miljoner kronor, förutsatt en ytterligare besparing på 7 miljoner kronor. I dessa siffror saknas bland annat äldreomsorgens årliga kostnadsutveckling på cirka plus 10 miljoner kronor per år. En naturlig utveckling när medborgarna blir äldre.

Det som ska beslutas närmast är hur mycket pengar kommunen har att bedriva verksamhet för. Utifrån det vet vi beloppet som behöver sparas.

Vi hoppas att Vimmerbys majoritet bestående av socialmoderater, vågar diskutera dessa obekväma frågor och att alla förvaltningschefer kan ifrågasätta nuvarande organisationsupplägg och behov. Besparingar finns att hitta med hjälp av "administrativ rationalisering".

Vem gör vad och varför? Vad måste göras? Hur mycket personal behövs mellan arbetarna ute i organisationen och deras förvaltningschefer?

Den 4 maj beslutade dessutom socialmoderaterna om en ny investeringsbudget som skulle följa kravet "risk för kapitalförstörelse föreligger". Men alla föreslagna investeringar följde inte kravet.
Istället för att reparera vägar och broar föreslås fibersatsning. En fibersatsning där kostnaderna ökar men en tydlig redovisning av vad som gjorts, saknas.

En kommun har svårt att sluta investera helt. Speciellt när ansvariga politiker i några decennium har hållit nere på underhållsbudgeten. Det man inte har underhållit måste nu åtgärdas med investeringsmedel. Det innebär att vissa investeringar fortfarande krävs, förutsatt att de kan finansieras.

För att sålla bland önskade investeringar borde beslut endast tas för de där "risk för kapitalförstörelse föreligger" eller där "risk för att allmänheten kommer till skada" finns.

En kommun som har brist på pengar borde hålla igen på alla sina kostnader. Att politiker säger åt sina anställda att de ska spara men sedan själva spendera, ger fel signaler.

För några månader sedan skrev vi att "snart har halva året gått utan att konkreta besparingar i den löpande verksamheten har skett". Den 4 maj redovisade ekonomiavdelningen att kommunen även i år 2015 kommer att gå med minst 20 miljoner i förlust. Vilka akuta besparingsåtgärder har vidtagits det första halvåret?

Våra kommunalråd är de politiker som har betalt för att kunna styra kommunen. Dessa försöker undkomma ansvaret med argumentet "det är helt sanslöst att ansvaret ska läggas på oss".

Det argumentet ger ytterligare belägg för att Vimmerby kommun behöver ett nytt kommunval. Men å andra sidan har majoriteten av medborgarna röstat fram socialdemokraterna och dessa har valt att samarbeta med moderaterna. Som man bäddar får man ligga.

Faktum är att cirka 70 procent av kommunens kostnader går till personalkostnader. Att hitta större kostnadsbesparingar borde innebära fokus på något som vi kan kalla "administrativ rationalisering". Kommunens ekonomi skulle med stor sannolikhet kunna räddas utan att för den delen försämra för medborgarna.

Efter samtal med några förvaltningschefer framkom att moderaterna redan gjort vissa åtstramningar inom Stadshuset. Men hur ser det ut i resten av den kommunala organisationen?

Har chefer som bytt till mindre ansvarstagande tjänst därmed fått en lägre lön?

Exempelvis Gotlands kommun har haft som standard att nedklivande chefer direkt får en minskad månadslön med 5 000-10 000 kronor beroende på lämnad chefsnivå. Så görs inte i Vimmerby.

Låt oss se hur många chefer, verksamhetsansvariga och arbetsledare som finns inom Vimmerby kommun? Hur många behövs egentligen? Räcker det inte med deras personliga assistenter/hjälpredor? Behöver Vimmerby Gymnasium fyra rektorer eller kan de klara sig med en?

Mari Selin och Jimmy Alexandersson, Folkpartiet Liberalerna

Läs mer om