Där belastningen är hög finns en påtaglig sårbarhet.
Väg 23 mellan Hultsfred och Vimmerby är ett sådant exempel. Frustrationen hos oss alla vittnar om en infrastrukturskuld med många år på nacken. De senaste decennierna har man från statligt håll satsat alldeles för lite på vägar, hamnar, flyg och järnväg. Det är en gigantisk skuld som har byggts upp. En skuld som idag hämmar företagens konkurrenskraft, som ökar riskerna i trafiken, skadar miljön och begränsar våra möjligheter att röra på oss. Detta drabbar oss alla.
Regionförbundets roll är att stärka samverkan på regional nivå och därmed verka för utveckling och tillväxt i hela länet. Man kan önska att vi hade obegränsade resurser till infrastruktursatsningar, det hade naturligtvis gett oss ett annat utgångsläge. Nu har vi 70 miljoner kronor per år att fördela till vägar i länet. Dessa pengar räcker inte på långa vägar till vad vill göra. I stället måste vi identifiera var sårbarheten är som störst och därefter hitta effektiva lösningar.
Med små resurser måste vi prioritera hårt. Det blev tydligt i slutet av nittiotalet då Regionförbundets styrelse var tvungna att prioritera satsningar antingen på riksväg 35 mellan Gamleby och Överum eller på riksväg 34 mellan Glahytt och Målilla. Beslutet blev då att först bygga riksväg 35 för 85 miljoner kronor och därefter riksväg 34 för 267 miljoner kronor. Båda dessa projekt är nu genomförda och nästa stora vägprojekt är sträckan mellan Algutsrum och Borgholm, ett projekt som har fått vänta på sin tur i 15 år.
Hösten 2013 bygger Trafikverket om Tjustbanan på sträckan Bjärka Säby och Linköping till en kostnad av 100 miljoner kronor. Det hela finansieras med pengar ur Kalmar läns regionala transportplan. Satsningen på Tjust- och Stångådalsbanan är ett led i att vidga arbetsmarknadsregionen för området sydöst om Linköping. Av samma anledning har Regionförbundet valt att lägga 25 miljoner kronor på järnvägen mellan Kalmar och Växjö, genom att bygga mötesspår. Ytterligare ett mötesspår behövs och med pengar från Regionförbundet, EU samt Kalmar, Nybro och Emmaboda kommuner är ytterligare en mötesstation klar för att byggas 2015. När den står klar kommer pendlingen mellan orterna att bli mycket mer effektiv.
I december ska Regionförbundets styrelse fatta beslut om hur vi ska använda 70 miljoner kronor per år under tolv år. Arbetet med att ta fram ett förslag pågår just nu tillsammans med länets kommuner, Kalmar Länstrafik, Länsstyrelsen och Trafikverket. Förslaget skickas ut på remiss i juni och vi räknar med en bred diskussion.
Regionförbundets utvecklingsarbete ska gagna hela länet. Transport- och infrastrukturpolitik är inte bara en lokal och regional fråga. Det vi gör i länet hänger ihop med mål och prioriteringar på internationell och nationell nivå. Det är därför viktigt att vi fortsätter att i olika sammanhang lyfter fram de styrkor som finns i Kalmar län.
Vi måste fortsätta trycka på vårt viktiga strategiska läge i Östersjöregionen, något som bl.a. OECD pekar på i sin analys av länet. Vi måste även synliggöra den otroliga potential vi har genom våra starka varumärken, vårt exportinriktade näringsliv och vår besöksnäring.
För att på bästa sätt skapa en positiv utveckling, krävs ett gränsöverskridande förhållningssätt där vi frångår revirtänkande. En sådan miljö erbjuder de bästa förutsättningar för förnyelse, utveckling och en hållbar tillväxt.
Regionförbundet i Kalmar län
Arbetsutskottet
Lars Blomberg (M),
Leif Larsson (C),
Åke Nilsson (KD),
Akko Karlsson (MP),
Ulf Nilsson (S),
Mona Jeansson (S),
Linda Fleetwood (V),
Björn Holgersson (FP)
Begränsade resurser kräver hård prioritering
Den bristfälliga infrastrukturen i Kalmar län skapar ofta stor frustration - för länsbor och för besökare. Det kan handla om förseningar i tågtrafiken eller stora timmerbilar som samsas med personbilar på vägar utan mittseparering. Det kan också handla om en trafik som tidvis är mycket tät, i synnerhet under sommarmånaderna när turisterna söker sig hit.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.