Regeringen har föreslagit ett planeringsmål att vindkraften skall producera 30 TWh el om året till år 2020. I kommunernas Agenda 21 åtaganden talas om hur vi skall uppnå en långsiktig och hållbar utveckling på jorden. Visionen är att all energi som vi förbrukar skall komma från förnybara energikällor i ett ekologiskt kretslopp. Det talas också om hur den enskilda människan kan arbeta för att uppnå dessa mål.

Vindkraft stämmer mycket bra in på de mål som anges i Agenda 21 dokumentet som antagits av 200 av världens stater. Inom EU har man tagit principbeslut att främja förnybara energikällor och att andelen förnybar energi skall uppgå till 12 procent av medlemsländernas energiproduktion till år 2010. Energimyndigheten är den statliga myndighet som ansvarar för att ange riksintresseområden för energiproduktion.

År 2004 angavs 49 områden i 13 län som områden av riksintresse för vindkraft. Under 2008 presenterade Energimyndigheten ett utökat antal riksintresseområden för vindkraft. Riksintresseområdena utgör nu ca 2 procent av Sveriges yta. Ytan skulle kunna motsvara en elproduktion på 20 TWh/år vilket räcker till nästan all hushållsel för svenska hushåll.

Inom Kinda kommun anges två områden som riksintressen varav Gröningeområdet är ett. Områden som är av riksintresse för vindkraft ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar utbyggnad av vindkraften.
Problemet med Gröningeprojektet är att E.ON Vind vill utnyttja det här riksintressanta området så effektivt som det bara går med en maxhöjd av 225 m och 32 st verk utan andelsförsäljning. Det kan ge en stor visuell påverkan med bla skuggor och lysande lanternor som alla verk som har en totalhöjd över 150 m måste ha.
Det kan försvåra för turismen och inflyttning med mera som ligger i kommunens intresse. När Kinda kommunfullmäktige röstade igenom vindkraftsplanen utan några större protester från varken politiker eller allmänhet så begränsar den i viss mån Länsstyrelsen och MBR-nämndens möjligheter att begränsa tornhöjder och antal verk.

Men det står bl.a i vindkraftsplanen att "Etableringar av vindkraftverk skall så långt det är möjligt ske i harmoni med landskapet och att hänsyn ska tas till landskapsbilden. Någonstans måste man dra en gräns för verken skulle säkerligen vara ännu effektivare om dom var 325 m höga.

Vindkraften kan ge en unik möjlighet för landsbygdens folk att ekonomiskt kunna bo kvar med en ny andelsägd produktiongren som producerar miljövänlig el, men alla måste känna sig delaktiga genom att kunna få gehör för sina hållbara synpunkter och tjäna pengar på vindkraften.
Därför får vi hoppas att E.ON Vind överväger att erbjuda ett andelsägande och beroende på utfallet av vinddatan från dom tre vindmasterna även överväger och kanske återgår till den ursprungliga planen med en totalhöjd av verken på 185 meter eller lägre för att hålla sig väl med sina kunder.

Vi kan konstatera att Sverige ökar sin elförbrukning för varje år på grund av ökad bekvämlighet med värmepumpar pelletstillverkning med mera. Sverige var nettoimpotör av elkraft 2009 och 2010 och var nära på att bli det även 2011 men på grund av den extremt varma hösten så slutade vi istället som nettoexpotör.
Detta trots att vi har mycket vattenkraft och kärnkraft och kraftvärme. Vindkraften svarar idag för 4 procent av vår totala elproduktion vilket motsvarar 6 TWh eller lika mycket el som en av våra 10 st kärnkraftsreaktorer. Ska sen en stor del av vår bilpark i en framtid drivas av el så har vi inte råd att avstå från vindkraft i bra vindlägen om vi ska kunna minska våra koldioxidutsläpp som nu globalt ökar för varje dag. Av dom totala utsläppen så står ju Sverige för en väldigt liten del men varje land måste väl göra vad dom kan och utnyttja dom möjligheter till förnybara energikällor så att vi kan sätta press på dom stora och folkrika länderna som Kina Indien och USA att göra detsamma. Av tilldelade elcertifikat 2011 så gick ca. 17 procent till vindkraften.

Kraftvärme och småskalig vattenkraft är de som erhåller mest subventioner från el-certifikaten enligt Energimyndigheten. Om vi får ett underskott på el så stiger elpriset det har dom två senaste vintrarna visat så för att undvika det så behöver vi en förnyelsebar energikälla som vi vet fungerar nu för att undvika en bristsituation och därmed ett höjt elpris.
Detta är viktigt för Sveriges och särskilt viktigt för Kindas elintensiva pappers- och sågverksindustri som visserligen inte behöver betala någon elcertifikatsavgift men vill ha ett så lågt elpris som möjligt för att vara konkurranskraftiga.
I en färsk undersökning så är elpriset det som oroar svensken mest. Mer än bolåneräntor arbetslöshet och börsras enligt Sifo.

Göran Nilsson (C)
St Hycklinge