Annika Carlson tycker att de som var mot Källa Astrid skall bidra till statyn på torget. Är det inte hon och kulturnämnden som i stället borde betala konstverket, som skall placeras vid Näs? Ett konstverk som ingen vill ha.
Och Näs, "detta stolta flaggskepp", måste man anmäla kommunen till Europadomstolen för att Leif Larsson och Co. ska lägga papperen på bordet och dels tala om vad Näs kostar i drift, dels tala om hur mycket pengar det avkastar kommunen.
Pensionärer och handikappade kan inte strejka och ingen tycks lyssna på dem. Skulle inte Näs varit en idealisk samlingspunkt för dessa? Som det nu är finns inte en enda anpassad mötesplats för gamla och handikappade. Ett bra exempel är de synskadade i en mörk källarlokal. Men med den cynism som utmärker politikerna tycker de kanske att det gör detsamma om lokalen är mörk, synskadad ser ju ändå inte?
Man berövades Per Johansgården och vad fick man i stället, jo, några rum på Granen.
Man undrar, tänk vad den vackra trädgården i Näs kunnat glädja många. Vem använder den nu? Inte de som verkligen skulle behöva den.
En annan arg
skattebetalare
Bra ruttet, arg skattebetalare
Ibland undrar man om de styrande inte lyssnar på "folket på gatan". Man behöver bara göra en kort promenad runt torget en kväll för att höra hur ilskan sjuder över hur våra pengar hanteras.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.