Kedjan biträdande rektor - rektor - områdeschef - förskolechef - förvaltningschef med fem chefsnivåer och som Gudrun Brunegård hänvisar till inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vimmerby existerar inte. Kedjan inom utbildningsförvaltningen har tre nivåer förvaltningschef - områdeschef - rektor/förskolechef.

Med cirka 530 medarbetare motsvarar det ett genomsnitt på nästan 24 medarbetare per chef. Inom område Öst finns en biträdande rektor som inte är chef med formellt personal- och ekonomiansvar. Innehållet i tjänsten bestäms av ansvarig rektor.

Förvaltningen omfattar alla pedagogiska verksamheter från förskola till högskola. Till det ska läggas svenska för invandrare samt samhällsorientering inom etableringsreformen för nyanlända.

Den enkla ekonomiska lösningen som föreslås i debattartikeln för att hantera effektiviseringskravet inom BUN är att "ta bort mellancheferna". Det går inte att jämföra kommun mot kommun eftersom vi alla har olika förutsättningar.

Jag blir ledsen över den brist på kunskap och respekt som Gudrun Brunegård visar genom att offentligt gå ut och föreslå att ta bort ett antal mellanchefer. Jag tycker att det är brist på respekt för chefernas arbete och det hjälper inte Vimmerby kommun i rekrytering av vare sig chefer eller medarbetare.
Det som bidrar till utveckling är när en organisation byggs och förändras utifrån aktuella förutsättningar, förändringar av olika slag och de behov som finns. Vad som bidrar till framgång inom skolan finns väl dokumenterat i bland annat Sveriges Kommuners och Landstings skrivningar kring "framgångsrika skolkommuner". Man har där definierat åtta framgångsfaktorer, vilka är gemensamma nämnare för de skolkommuner som år efter år presterar goda resultat.

I de framgångsrika skolkommunerna...
...har man bra ledare, både bland politiker och chefer, lyfts kompetenta lärare fram, präglas verksamheterna av höga förväntningar, tar man reda på hur det går, finns det fungerande relationer, är fördelning mellan politiker och tjänstemän tydlig, fångas elever med svårigheter upp, har man enats om skolans mål och riktning.

Det är de framgångsfaktorerna som kombinerat med nationella styrdokument och barn- och utbildningsnämndens skolutvecklingsdokument som ligger till grund för såväl förhållningssätt inom barn- och utbildningsförvaltningen som dess organisation.

För oss inom BUN:s nämndsområde är det självklart att i vardagen se över den organisation vi har och om vi kan göra effektiviseringar så gör vi det. Vid en förändrad skolstruktur kommer ledningsorganisationen också att förändras, men det är en fråga för barn- och utbildningsnämnd och förvaltning.

Det handlar om att göra en analys av behov, krav och skolstruktur och utifrån det skapa den organisation som bedöms ha störst möjlighet att leda till att alla elevers måluppfyllelse ökar.

Birgitha Sahlin
Förvaltningschef