Handeln är den bransch som levererar flest jobb till unga. Var femte ungdom i åldern 16-24 år jobbar i handeln. Många har fått sitt första jobb och tagit det viktiga steget in på arbetsmarknaden. I Svensk Handels Handelsbarometer för januari svarade två av tre dagligvaruhandlare att de kommer att tvingas säga upp personal om regeringen höjer arbetsgivaravgiften. Bland sällanköpshandeln var siffran 31 procent. Budskapet från handlarna är tydligt - höjs arbetsgivaravgiften sätts ungdomsjobben på spel.

För handlarna i Kalmar län kommer höjda arbetsgivaravgifter att öka kostnaderna med cirka 65 miljoner kronor per år. Det motsvarar kostnaden för 218 jobb. För handeln som helhet kostar höjningen drygt 3,5 miljarder kronor. Många företag undrar nu hur de ska finansiera de ökade lönekostnaderna. Den som tror att handeln enkelt kan höja priserna i butiken för att kompensera för höjda löner känner inte till verkligheten för handelns företag.

Snabb digitalisering och ökad internationalisering har gjort att konkurrensen i handeln är knivskarp. Det leder till att lönsamheten för många butiker har blivit allt mer pressad.

Att i det läget dessutom höja företagens kostnader med 45 000 kronor per år, för varje ungdom som är anställd, kommer att få negativa konsekvenser. Konsekvenser som direkt kommer att drabba de unga på arbetsmarknaden.

När det blir dyrare att anställa unga kommer fler företag att välja personer med mer erfarenhet. Den sammanpressade lönestrukturen gör att trösklarna in på arbetsmarknaden höjs, vilket gör det svårare för våra unga att få chansen att starta sin yrkeskarriär.

Vänsterregeringen borde istället lägga sitt fokus på att värna företagen som levererar jobben åt landets unga. Det är genom att skapa rätt villkor för företag att växa som nya jobb kan skapas. Höjda arbetsgivaravgifter kommer däremot att bromsa handelns fart som jobbmotor för landets och Kalmar läns unga.

Christin Rampeltin Molin
Driver butik i Västervik