Insändare: Bullerby Cup...

Så börjar avsparken. Alla är laddade och allt verkar gå bra, alla kämpar som tusan och ligger i, tiden går och det görs en del byten men inte för alla. Det sitter sex-sju stycken killar på avbytarbänken, jag ser blickar från tre fyra killar, en fråga om när ska jag få spela. De killarna som är på planen är så trötta så de nästan gråter, men ändå byts inte alla ut, vår son har suttit på bänken i 18 min, han ska få spela, jag ser glädjen i hans ansikte och man ser att släkten blir överlycklig för att få se sitt barnbarn spela.
Efter ca 2 minuter är det avblås för halvlek. Domaren blåser igen för spel i andra halvlek han tror att han ska få fortsätta spela, men byts ut. Utav de sju killarna på bänken har 4 st ungefär samma speltid. Jag ser frustrationen i deras föräldrars ögon och man slutar att heja. När matchen är slut kommer vår son fram till oss och tårarna börjar rinna ner för hans kinder, jag ser ännu en annan kille som har samma uttryck. Han säger:
- Jag fick nästan inte spela någonting, är jag så dålig?
Vad svarar man på en sådan fråga? Vissa spelare orkar knappast gå, de är precis slutkörda och min son säger:
- Jag är skit trött på det här nu, varför byter inte han och varför får han och han spela hela tiden?
Lagandan är precis bortblåst. Ska det vara så här, och hur blir det nästa match?
På vägen till omklädningsrummet säger han:
- Om jag sitter på bänken och frågar om det är min tur, får jag inte spela, för de som tjatar får inte spela.
- Men om jag sitter på bänken och är tyst får jag inte heller spela...hur ska man vara då för att få spela...
Vad svarar man på det?
En fråga till Fotbollsklubbarna i Vimmerby Kommun - ska man toppa 10-årslagen (de bästa spelar mest) vad har ni för policy i era klubbar?

Föräldrar till en 10 åring som får spela 2 min på en hel match