Och i måndags underkände Datainspektionen Byggnads försök att få del av oorganiserade anställdas person- och löneuppgifter. Skälet var att sådan övervakning kränker de enskilda människornas integritet och strider mot vår personuppgiftslag.
Men den verkliga smällen kom den 18 december. Då gick EG-domstolen i stort emot facket och den svenska staten. Den fackliga blockaden mot skolbygget i Vaxholm var inte förenlig med EG-rätten. Domstolen konstaterade bland annat att svenska regler som tillåter att utländska kollektivavtal trängs undan, oavsett innehållet, är diskriminerande. Följden blir att den så kallade Lex Britannia strider mot EU-reglerna och måste ändras.
Byggnads måste nu göra om sitt extremt svårbegripliga 170-sidiga byggavtal som endast ett fåtal experter begripit sig på. Det nya avtalet måste vara tydligt och enkel och rensas från komplexa prislistor och godtyckliga förhandlingskrav.
Byggnads vet att enligt Romfördraget ska samarbetet inom EU gynna "arbetstagarnas geografiska och yrkesmässiga rörlighet". Detta är till glädje för oss konsumenter. Därför är det märkligt att Byggnads inte agerade tidigt för att fastställa de minimilöner som ska gälla för utländska företag. Så att de uppfyller EU:s krav.
Tage Sandmark, Visby
Byggnads gick för långt
Byggnads är ett av våra mest högljudda och egenmäktiga fackförbund. Men i Vaxholm gick dom för långt mot byggföretaget Laval. Tidigare i år har Byggnads granskningsavgifter underkänts av Europadomstolen för mänskliga rättigheter. De byggjobbare som står utanför facket får inte tvingas betala in 1,5 procent av lönen i arvode till Byggnads.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.