Bara för år 2010 blev statens tillskott till dessa sektorer, utöver de ordinarie statsbidragen, 17 miljarder kronor, vilket nästan är dubbelt så mycket som SKL (Sveriges kommuner och landsting) krävt.
Pengarna skall ses som en "extraförstärkning" av kommunernas ekonomi och värna dess kärnverksamhet "Skola, Vård och Omsorg".
I den konkreta bemärkelsen, att ökade kostnader för ekonomiskt bistånd, alltså socialbidrag, på grund av bl.a. ökad arbetslöshet, inte skall behöva leda till uppsägningar av personal inom välfärds- och utbildningsområdet.
Hur har då utslaget blivit under senaste 10-årsperioden? Närmare granskning av fenomenet är på sin plats.
Med utgångspunkt från den s.k. demografimodellen, som mer eller mindre alla kommuner i vårt län tillämpar, handlar om i korthet "befolkningsstatistik" - men den skall också omfatta befolkningskompositioner som ålderstruktur och familjesammanhang, men har man verkligen förstått innebörden av densamma, hur tillämpas den och hur långt in i framtiden kan man använda sig utav densamma?
Resonemanget bygger jag bara genom studier av SCB (Statistiska Central Byrån) och IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) och läsningen är skrämmande. De generellt tilldelade medlen för operativ verksamhet i kommunen, barnomsorg-skola-äldreomsorg, har istället gått till utbyggnad av administrativa tjänster. Enligt statistiken har anställda administratörer i offentlig sektor växt mer än 8 gånger snabbare än genomsnittet för samtliga anställda och ökningstakten accelererar.
Gruppen administratörer har också haft "frizon" när det gäller våra kommuners spariver och med intäkt av demografimodellen.
Sammantaget visar statistiken, att ökade statliga resurser till kommuner och landsting inte på något sätt ökat personaltätheten inom den operativa sektorn av vård, skola och omsorg utan tydligt har man istället prioriterat ökad personaltäthet i den centrala förvaltningen, alltså byråkratexplosionen är ett faktum. Man ökar alltså med byråkrater framför välfärdsarbetarna.
Aktuella siffror för Kalmar län:
Ökning av offentliga administratörer uppgår till 36,1 procent.
Ökning av välfärdsarbetare uppgår till 3,6 procent.
Hur man än vrider och vänder på statistiken så utvisar den uppenbart, att prioriteringar i framförallt våra kommuner ligger på anställningar av byråkrater framför ökad personaltäthet inom vård, skola och omsorg.
Jag vill därför uppmana samtliga folkpartistiska ledamöter i olika nämnder och styrelser i våra tolv kommuner samt landstinget, att hårt och kritiskt granska varje nyanställning inom det administrativa området och t.o.m. gå så långt, att kräva nyanställningsstopp och till förmån för anställning av personal inom de operativa verksamheterna.
Börje Helgesson
Länsordförande för
Folkpartiet Liberalerna,
Kalmar län
Byråkratexplosion, fenomen som måste bevakas
I den ekonomiska krisens kölvatten regnar det statliga extrapengar över våra kommuner och landsting.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.