Dataspelen är vår tids nya form av berättelser som kräver ett aktivt deltagande, inte bara ett passivt mottagande. Spelen utmanar och stimulerar till lärande och nya färdigheter. Några positiva effekter som brukar nämnas är att spelande bidrar till att öka ungdomars kreativitet, logiskt tänkande, reaktionssnabbhet och kunskaper i engelska. Bland de ungdomar som spelar finns därför framtida ledare och kreativa medarbetare.
Spelandet upplevs av många som en källa till konflikt, något som inte minst föräldrar känner. Hur länge ska barnen få spela, vad händer i de digitala mötena på nätet och vilka är barnens nätkompisar? De unga använder medierna självständigt och frågar sällan vuxna om råd. I den digitala världen kommer de att möta glädje, men också riskera att utsättas för kränkningar. Därför är det viktigt att stärka barn och ungdomar som medvetna medieanvändare. Statens medieråd har länge arbetat med att sprida kunskap. Nyligen lanserades satsningen Nosa på nätet, som riktar sig till barn i förskoleklass. Tidiga insatser är viktiga, inte minst eftersom barn redan i 2-3 års ålder kan ge sig ut på nätet själva.
Det finns en påtaglig skillnad i hur olika generationer använder och förhåller sig till nya tekniska möjligheter. Barn är ofta mer vana medieanvändare än föräldrar. För att kunna vara ett stöd för våra barn och unga behöver även vuxna mer kunskap. Det är glädjande att se det genomslag som branschens eget arbete med åldersmärkning av data- och TV-spel har fått. Märkningen ger konsumenterna vägledning om de ska köpa en produkt eller inte.
Historiskt har nya medier mötts av en skepsis. Farhågor om de skadliga effekterna har ofta stått i förgrunden av debatten. Även dataspelen har mött samma typ av osäkerhet, men riskerna med spelande bör inte hindra de positiva effekter som dataspel kan bidra med.
Dataspel är för många idag den viktigaste källan till intryck av rörliga bilder. Spelandet kan stimulera till nyfikenhet och på så vis vara en dörr in till kulturens och musikens värld.
Lena Adelsohn Liljeroth (M),
Kulturminister
Dataspel skapar kreativa ungdomar
Nio av tio barn och ungdomar spelar data- eller TV-spel. Det gör spelandet till unga människors kanske mest utbredda fritidsintresse. I debatten hörs ofta farorna med spelandet, men det är viktigt att även lyfta fram de positiva effekterna. Därför är det dags att bredda bilden av vad spelandet leder till.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.