Vad vi alltså lyckats med är att avskaffa oss själva - ett slags kollektivt självmord eller harakiri. I nästan alla kulturer under hela mänsklighetens levnad har de äldre haft makten och vördats.
De har stått för erfarenhet och visdom. Så är det på de flesta håll i världen fortfarande, men inte i Sverige. Här vördas ungdomen. När jag lyssnade på Annie Lööf från Almedalen använde hon ett språk, som knappast gick att förstå.
Vi är kanske den friskaste pensionärsgenerationen någonsin, men den första som abdikerat. Att göra sig av med den kunskap, erfarenhet och levnadsvisdom som vi besitter måste vara en stor samhällsekonomisk förlust.
Jag tror det är tid för oss att göra come-back in i politiken och näringsliv och de flesta andra uppgifter i vårt samhälle. Ni yngre ta vara på oss äldre, därför att vi har fortfarande en viktig uppgift att fylla.
Mitt barnbarn Elenni kom förbi: "Vad gör du farfar? Jag skriver att vi äldre behövs". Hon var så klok att hon gjorde tummen upp och det behöver nog flera göra.
Christian Oscarson Ny Framtid
De äldre behövs
I Sveriges riksdag finns inte många över 65 år, men hur har det kunnat bli så? Jag tror att det beror på att vi själva när vi var yngre bekämpade gubbväldet, men allt tar sin tid och så har de gamla styrt ända till nu, men då är vi själva gamla.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.