Allt detta borde inte ha varit så svårt för nye statsministern att kolla upp. Diskuterade inte de övriga partiledarna med Reinfeldt vilka ministrar som skulle sitta i regeringen. Någon rivande nystart blev det sannerligen inte.
När det gäller regeringens kapacitet för övrigt är det svårt att efter dryga tre månader ha någon konkret uppfattning om. Det verkar som om moderaterna gör lite som de vill och de andra partierna får snällt foga sig. Många frågar sig, var finns Maud Olofsson, Leijonborg och Hägglund? Det syns också på de senaste oppositionssiffrorna att det är m som tar hem spelet och att c, fp och kd som är förlorarna. Hur länge kommer vice statsminister Maud Olofsson att finna sig i att bli satt på undantag?
Det skall bli intressant att följa de olika partiernas årsmöten. Förmodligen kommer medlemmarna att ha en och annan synpunkt på regeringen och framförallt på det egna partiets handlande. Kd lovade att fastighetsskatten skulle sänkas för att sedan helt försvinna. Hur det gick med sänkta bensinpriser vet vi ju redan. Kan inte de små partierna hålla ställningarna är nog regeringens saga all om fyra år.
HJ
De andra fogar sig snällt
Det har gått cirka hundra dagar sedan de borgerliga tog hand om regeringsmakten. Någon glädjestart blev det inte. Trubbel med ministrar som struntat i att betala licensavgifter, haft svart arbetskraft eller glömt att skatta för vissa inkomster.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.