Dock erkände man att när ingen av de före detta distriktorna vill gå över i den nya organisationen så är det ett problem. Någon närmare förklaring till denna ovilja från just den personalgruppen gick man inte in på. Detta väcker tankar och spekulationer och jag anar, för att låna från Refat el Sayeds speciella formuleringar, att här ligger "en gravad hund".
Jag menar att de före detta distriktorna är den viktigaste personalgruppen av alla i samband med Hemsjukvårdsreformens sjösättning. De har:
En gedigen specialutbildning utöver sin grundexamen som sjuksköterska. En ovärderlig kunskap och erfarenhet av patienterna i sina distrikt. En stark good will hos patienterna. De är omtyckta helt enkelt.
De skulle kunna användas som nav och sammanhållande i en slags utlöpare av Kisa vårdcentral i Horn och Rimforsa, i det projekt jag skissade på i min förra insändare i saken. De skulle inte jobba som tidigare utan "så mycket bättre".
De skulle också kunna användas som handledare i Hemsjukvården för en snabbare och mer gedigen implementering av den nya Hemsjukvården.
På så sätt kan de också stanna kvar hos sin nuvarande huvudman. För jag gissar att är där skon klämmer.
Göran Bohlin, Horn
De är omtyckta helt enkelt, "distriktorna"
I den projektbeskrivning som redovisats inför reformen till bland annat represententer för olika pensionärs- och handikapporganisationer, sade man att bemanningen kommer att lösa sig.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.