För den som inte känner till, tillhandahålls på Per Johansgården en dagverksamhet för demenssjuka människor som fortfarande klarar att bo hemma med hjälp av sina anhöriga.
Genom detta arrangemang får de anhöriga en andningspaus i och med att de demenssjuka kan vistas på Per Johansgården några timmar om dagen.
För en människa som har blivit dement är det viktigt med lugn och ro i en trygg miljö där man känner sig hemma som på Per Johansgården med dess gammaldags charmiga miljö, med öppna spisar och kakelugnar, med sköna soffor att vila på, med pianospel och sång, med tidningsläsning, ja listan kan göras lång.
I mån av ork och lust kan man hjälpa till med de dagliga sysslorna eller kanske väva ett par vackra gardiner.
Och för en demenssjuk är det också speciellt viktigt att bli sedd och att man får komma tillbaka till samma ställe varje dag/gång år efter år och se personalens välkända ansikten.
Annars blir man förvirrad och mår inte bra. Allt detta vet de tre eldsjälarna Maria, Ann-Britt och Birgitta som arbetar med de demenssjuka och som finns i alla lägen för att ge stöd och hjälp, uppmuntran och tröst efter den enskildes behov.
Kanske är det du eller jag som drabbas, vem vet? De som redan drabbats och deras anhöriga behöver vårt engagemang att bevara den fina miljön som finns på Per Johansgården.
Hur kan du som läser det här hjälpa till? Tänk efter!
Låt oss alla, yngre som äldre, använda vår fantasi och göra något för att stoppa denna meningslösa omflyttning av de demenssjuka till Granebo, men det är bråttom!
För politiker och beslutsfattare rekommenderar jag den nyligen utkomna boken "Vem skall ta hand om mamma?" av Anna Bäsén.
Bojan Danielsson, Vimmerby
Demens även de anhörigas sjukdom
Vad alla kommuninvånare bör få veta...Per Johansgårdens verksamhet kommer efter 17 år genom makthavares brist på empati och förståelse att läggas ned i så motto att de demenssjuka flyttas till Granen i slutet av augusti.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.