Vi kan gå tillbaka i tidningsarkiven 20 år. Alla politiska tal innehöll ett avsnitt om den hotande katastrofen - skogsdöden. Alla politiskt korrekta debattörer, nästan, tävlade om att vara den bästa trädkramaren. Alla politiker och nästan alla journalister "visste" att en katastrof lurade runt hörnet och boven i dramat var i första hand bilavgaserna, som innehöll kväve i mängd och lite svavel.
Skogsdöden - den långsamma atombomben, var faktiskt ett uttryck som användes av vissa miljödebattörer. De som hade en avvikande mening stämplades som "köpta" eller bara okunniga.
Allt visade sig så småningom vara ovetenskapliga missuppfattningar. Skogsdöden till följd av bilavgaserna existerade inte. Allt var bluff och båg - eller i bästa fall missuppfattningar.
Men restriktioner mot bilismen infördes och bensin- och dieselskatten höjdes. Då som nu med miljöargument som kamouflage.
Idéhistorikern Anna Tunlid forskar om skogsdödsfenomenet. Nu förfasar man sig över att "alla sprang åt samma håll". Politiker, journalister och forskare som ville försäkra sig om forskningsanslag i dessa politiskt korrekta frågor, alla "såg skogsdöden" och rusade åt samma håll trots att det inte fanns några vetenskapliga bevis.
Miljöorganisationerna jublade i låtsad förfäran. Fältbiologerna drog genom Stockholm i begravningsfölje med en död gran. Sicket spektakel.
Mycket talar för att vi nu håller på att göra om exakt samma masshysteriska misstag som för 20 år sedan.
Då som nu heter universalbotemedlet - höj bensinskatten. Då som nu är det tro, inte vetenskap som styr.
Då som nu är det fel att höja bensinskatten för att lösa ett problem som inte finns.
Då som nu är det bilisterna som omedelbart är förloraren - men på sikt hela samhället.
Vi i Sverige behöver sänka bensin och dieselskatten - inte höja den. Vi måste lära av historien.

Kenneth Winsborg
Bensinskatteupproret