Det är alltid rubriken som är svårast

Margareta Brodd vill veta vad hon ljuger om. En enkel begäran kan det tyckas, men inte så enkel om man ska vara noga med definitionerna. Vad är lögn, halvsanning, missuppfattning eller vilda fantasier och hjärnspöken?

Från läsekretsen2005-05-10 06:53
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att den nya konstitutionen skulle tvinga Sverige att införa euro, om det är det Margareta Brodd avser, är t. ex. lögn. Att EU får rätt att utöka sin makt utan samtycke från medlemsländerna är också lögn.
Påståendena att vi är ockuperade, att vi blivit ett lydland och att hela EU kommit till för att tillförsäkra en politisk elit välavlönade reträttplatser passar kanske bättre under rubriken "Vilda fantasier och hjärnspöken".
Precis som jag befarade när jag med stor tvekan skrev mitt första svar till Margareta Brodd har debatten spårat ur, både Brodd och jag inledde med att tala om folkomröstning eller inte om EU:s nya konstitution. Jag insåg att det är svårt att argumentera mot en folkomröstning, det är mycket lättare att få sympatier för att "det kloka folket ska få bestämma". Bra i teorin, men dåligt i praktiken är min åsikt.
Margareta Brodd hänvisar gärna till grundlagens "all offentlig makt utgår från folket" och tar det som argument för en folkomröstning. En vantolkning enligt min mening, makten utgår från folket genom att vi väljer representanter till kommun, landsting, riksdag och EU-parlament. Skulle alla beslut som tas utan folkomröstning strida mot Sveriges grundlag? Knappast!
Om vi inte kan ha folkomröstningar om allt, vem ska då avgöra när grundlagen kräver detta? Margareta Brodd? Eller Temo, Sifo och andra opnionsmätare? Eller mäktiga opinionsbildare i Expressen, Aftonbladet eller Vimmerby Tidning?
Att det kloka folket skulle vara bäst skickade att fatta beslut i svåra frågor är tyvärr en vanföreställning. Folkomröstningar ska användas mycket sparsamt, frågan om Sveriges inträde i EU var ett bra exempel på när folkomröstning kan användas.
Det finns nämligen risker med folkomröstningar, enskilda frågor framhävs på bekostnad av helheten, resursstarka lobbygrupper får stor makt, sakfrågan riskerar att hamna i bakgrunden och risken är stor att det blir minoriteten som bestämmer på grund av dåligt valdeltagande.
Se t.ex. på Schweiz, folkomröstarnas paradis på jorden. Kvinnorna i Schweiz fick vänta 50 år längre än kvinnorna i Sverige på att få rösträtt. Berodde det på att kvinnorna i Schweiz var dummare än de i Sverige? Berodde det på att männen i Schweiz var dummare än de i Sverige? Eller berodde det på att folkomröstningsinstrumentet många gånger är ett dåligt sätt att fatta politiska beslut?

Tomas Holgersson

Läs mer om