De varma vindarna har nu klingat av och man känner vemod i sitt bröst. Naturen behöver vila för att åter igen bli riktigt vital.
Vi människor blir mer inbundna och kryper in i våra skal. Människans höst är ett väntrum på det som kommer längre fram. Man inser att tiden har gått otroligt fort på livets stam. Då undrar man vart för mig detta mysterium. Jag har min övertygelse, jag viker mig inte en tum. Visst är hösten vacker med sina färger och sin friskhet.
Man är väl inte förlorad, på livets smörgåspaket. Hösten är en förevisning av att mörkret tar snart över, men tron innerst inne att allt blir bättre, det är vad vi behöver.
När träden klär sig i de finaste kläderna och du blickar ut. Så tror inte att glädjen och hoppet för all del är slut. När världen säger att nu är det över, då säger hoppet försök igen. För hösten är en årstid att kunna reflektera att den är vår vän.
Bo Grapenskog, Skullaryd
Det går mot höst
Sommaren har lagt sig att vila och snart är det höst.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.