Hur vet vi att den vara som har det lägsta priset är den billigaste?
Billigast för vem? Det är inte nog med att många köper hem vatten på flaska, när vårat kranvatten oftast är minst lika bra. Billiga livsmedel kan innehålla tillsatt vatten, ex måste dansk kyckling innehålla minst 75 procent kyckling, och grönsaker kan innehålla mer vatten pga mycket kvävegödsel. Och vad kostar det att grundvattnet blir förorenat av bekämpningsmedelsanvändning och att hälsan äventyras av syntetiska färgämnen och konserveringsmedel i våra livsmedel? Konsumenterna vill välja mat inte bara efter pris. Det är svårt att få fakta i butik om hälsa, ursprung miljö och etik. Hälsa, men också ursprung, miljö och etik är viktigt för konsumenterna. Men ofta saknas märkning och information för att kunna göra sina val i butik. En konsumentstudie visar att 70 procent vill välja varor efter hälsa, men att bara 33 procent hittar denna information i butik. Bara varannan är nöjd med informationen de får vad det gäller etik. Sämst ställt är det för miljön där endast 18 procent hittar information om vilka konsekvenser varan har för miljön. Undersökningen genomfördes i oktober 2005 och omfattar konsumentens upplevda hinder i butik av fem specifika livsmedel; köttfärs, kyckling, fiskpinnar, fruktyoughurt och äpplen.
Svenska kocklandslaget visar vägen. Grunden till framgångarna för kocklandslaget ligger i råvarornas kvalitet och smak. Kocklandslagets ledare Krister Dahl framhåller att de arbetar med ekologiska råvaror. Flera kommuner och landsting har nu beslutat om att anta regeringens inriktningsmål på 25 procent ekologiska livsmedel.
Karin Sahlström
Miljöresurs Linné
Det handlar inte bara om billigast mat
Är det bara priset som har betydelse för oss konsumeter? När ska dagspressen göra en test för att se vilken matbutik som har störst utbud av Krav/ekologiska livsmedel, fräschaste grönsaksdisk eller trivsammaste butiken att handla i?
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.