Insändare: Djurens Rätt ej trovärdiga

Med detta i åtanke känns hennes och Djurens Rätts trovärdighet inte så hög. Birgitta Carlsson utgår i sitt inlägg mycket ifrån de intryck hon själv fått när hon besökt en kycklinguppfödning och ett stall.
Vad hon glömmer att skriva är att det är, Svensk Fågel veterligen, 13 år sedan hon senast besökte ett svenskt kycklingstall! Och under dessa åren har det hänt mycket.
Birgitta Carlsson har dock rätt i att vi i dag säger nej till besök av representanter från Djurens Rätt.
Orsaken är helt enkelt att de bönder som föder upp kycklingar är rädda för att ta emot Djurens Rätt.
Tidigare besök har varit obehagliga för uppfödaren och man har känt sig utpekad.
Dessutom finns det vissa oklarheter i kopplingar mellan Djurens Rätt och mer militanta djurrättsorganisationer.
Som jag skrev i mitt tidigare inlägg så borde vi svenskar vara stolta över våra kycklingar.
Vår uppfödning är en förebild när nu EU tar fram ett djurskyddsdirektiv för kycklingar.
Vår förhoppning är att länder som idag inte har någon djurskyddslagstiftning för kyckling ska införa detta - vilket är en stor utmaning.
Svenska kycklingar mår bättre än kycklingar i andra länder, vilket din ordförande, Per-Anders Svärd, i olika TV-debatter faktiskt håller med om.
De problem som finns inom den svenska kycklingnäringen jobbar branschen stenhårt för att lösa tillsammans med forskare, veterinärer och myndigheter.
Vi arbetar målmedvetet och konstruktivt för att kycklingarna ska få ett bra kycklingliv.
Djurens Rätt borde därför istället höja blicken något och istället försöka förbättra för kycklingar där det verkligen behövs istället för att driva en aggressiv kycklingkampanj mot svenska bönder och kycklingföretag.
Det skulle öka organisationens trovärdighet markant.

Maria Donis, VD
branschorganisationen Svensk Fågel