Idén fick snabb spridning. Kalmar följde efter - där fanns ett gammalt vattentorn, stort och med många fönstergluggar.

Utseendet blev i stort sett detsamma efteråt.

Västervik ville inte vara sämre. Vårt gamla vattentorn visade sig tyvärr efter ett tag vara alldeles för smalt och med alltför få öppningar för fönster, så det gick inte och projektet rann ut i sanden. Efter ett par år kom man igen med en ny variant, med ett fristående trapp- och hisstorn dockat till vattentornet
.
Men det blev inget av det heller, många protesterade och ansåg att man förstörde ett fint kulturminne, och sannolikt blev även det här för kostsamt. Även om man inte behövde lägga så många kronor för själva vattentornet. För alla byggnader gäller ju det självklara att att någon alltid måste betala hyran.

Utan subventioner, utom ett lågt inköpspris, måste det finnas en marknad för dyra lägenheter, även i ett f d vattentorn. Att bo i två plan och utan balkong i ett höghus, var tydligen inte så attraktivt för Västerviksborna.

Därför kan man förstå att man nu vill ställa ett komplett höghus intill vattentornet.

Fel, fel, fel. Helt fel. Den vackra vattentornsbyggnaden, med sin renodlade funktion att bära upp en vattencistern, förlorar fullständigt sitt värde som kulturminne och hela sin identitet, av vilken som helst tillbyggnad. Den föreslagna utformningen anser jag fullkomligt grotesk.

Försöken att skyla över tokigheterna med att formulera överslätande planbestämmelser är enbart pinsamma. Text inom citattecken kommer från detaljplaneförslaget:

"Då tornet saknar fönster i vanlig bemärkelse kommer kompletterande fönster att öppnas upp och sättas in vid ombyggnation." Det är nog knappast möjligt att öppna upp kompletterande fönster, det finns varken tegel eller murare som klarar en sådan sak i dag.

"I möjligaste mån kommer befintliga fönsteröppningar att bibehållas" är inte någon bindande föreskrift.

"Nya fönster nogsamt anpassas till byggnadens tidsanda och formspråk" en svårslagen flummighet, som kan ursäkta vad som helst.

"Exteriört kommer arkitektoniskt betydelsefulla delar av byggnaden att bevaras" visar på en fullständig okunnighet om arkitekturens väsen - det är helheten som utgör arkitekturen, inte några delar.

"Tillbyggnaden ska anpassas i sin fasadgestaltning och färgsättning så att vattentornets karaktärsdrag som en tydlig solitär, monumental byggnad i stadsbilden kvarstår, se planbestämmelse f1. Fasad på tillbyggnad utförs för att ge ett lätt intryck avvikande från befintlig fasad, ej i tegel eller trä." Enda lösningen vore att måla tillbyggnaden med osynlighetsfärg, som i Kalle Anka-världen.

De fönsteröppningar som finns idag skall i möjligaste mån bevaras och om våningsplan delar ett fönster skall känslan och upplevelserna av de höga smala fönsteröppningarna bibehållas.

Nya fönster som tas upp i fasaden eller fönster som sätts in bör placeras med hänsyn till tornets arkitektur för att i möjligaste mån efterlikna den tidsenliga stilen, företrädesvis symmetriskt. Det är lätt att säga tulipanaros - men görŽna...
Planbestämmelsenf1: "Vid exteriöra tillägg av nya byggnadskroppar bör dessa utformas så att ursprunglig byggnad klart kan avläsas. Tilläggen kan med fördel utformas i sin tids konstruktion och formspråk. De båda kropparna ska lyfta varandra arkitektoniskt och upplevas separerade samtidigt som de talar med varandra som en helhet. Taket på tillbyggnaden ska vara avsmalnande på översta våningen för att inte konkurrera med tornet." Ett antal intetsägande, otydliga och flummiga formuleringar som inte styr någonting alls.

Vilken tid syftar man förresten på? Nu eller då?

Det ska bli oerhört intressant att se bygglovansökan, om det kommer så långt.

Bevara kulturminnet orört.

Per Knutsson, arkitekt SAR