Syftet var att kartlägga hinder i Silverån mellan Silverdalen och Hulingen vid Hultsfred. Det var deltagare från länsstyrelsen i Kalmar, Hultsfreds kommun och Emåförbundet med folk från Vetlanda.
Fyra personer var på bild. Troligen har ytterligare ett antal personer varit engagerade i genomförandet av utflykten. Alla betalda av skattemedel. Det var säkerligen trevligt. Men behövdes utflykten?
En person med rätt kompetens kan på mindre än en dag vandra sträckan utmed ån och på karta markera trädsamlingar som eventuellt måste avlägsnas ur ån. Varför utnyttjade inte en sådan person?
Troligen kostar "utflykten" som den nu genomfördes mer än 15.000 kronor. En kompetent person hade kostat ca 3.000 kronor tror vi.
Första frågan är om enstaka trädsamlingar i ån kan åstadkomma problem för någon. Om trädsamlingar finns några km söder om Silverdalen och söder om den s k Bredshultsbron så kan de nog inte orsaka annat än kanske översvämning på s k madmarker och gamla strandängar. Detta är inget problem. Enligt kartan så är höjdskillnaden mellan vattennivån i södra delen av Silverdalen och Hulingen närmar 10 meter.
Det material från ån, mest sand, som samlats vid Bredshultsbron är en naturlig process som främst påverkas av hur vattenmassor töms från bruksdammen i Silverdalen. Ägare till bron är Vägverket och myndigheten har ansvar för hur bron fungerar. Brons konstruktion leder självklart till att det samlas material både uppströms och nedströms bron. I alla tider har rensningsåtgärder behövt utföras vid broar. Det borde ha gjorts även vid denna bro. De översvämningar som skett vid området Sågstugan vid Silverdalen hade troligen kunnat minskas och i vissa fall undvikits om det skett vederbörlig rensning vid bron.
En del träddelar/stockar som nu finns vid trädsamlingar i ån är kvar sedan länsstyrelsen, kommunen och Emåförbundet gjorde sin förra rensning i ån. Man kan konstatera detta eftersom stockarna är kapade i båda ändar. Virke som ingen fick ersättning för men som blev kvar i ån. Man kan å andra sidan också notera att den avverkning av kantzon som länsstyrelsen, kommunen och Emåförbundet då genomförde knappast skulle kunna godkännas ur miljösynpunkt.
Certifieringssystemen som används i svenskt skogsbruk hade inte godkänt hur avverkningen av åns kantzon genomfördes. Skogsstyrelsen regelverk borde heller inte kunna godkänna förfarandet som då användes ! Om en privatperson avverkat kantzon på det sätt som myndigheterna tillsammans gjorde hade det nog blivit uppmärksammat och påföljd.
Vi "eventuellt" berörda markägare tycker att myndigheterna kunde kontakta oss i ärendet innan man ger sig ut på båtutflykter. Vi känner i regel till hur det ser ut på våra marker.
Hela " aktiviteten " som ska genomföras hade nog blivit betydligt billigare om vi börjat samarbeta från början. Men då hade det inte blivit behov av båtutflykt och det hade väl varit tråkigt, men dock bättre för skattebetalarna.
Markägare utmed Silverån
En onödig och dyr båtfärd
I denna tidning den 8 augusti kunde vi läsa om en båtfärd som offentliganställda tjänstemän har genomfört.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.