I äldre småhus är energianvändningen för uppvärmning och varmvatten omkring 100-130 kilowattimmar (kWh) per kvadratmeter, medan den i helt nybyggda hus kan vara så lite som en fjärdedel av det. Det är naturligtvis bra att de nya husen blir så energisnåla som möjligt, men under lång tid framöver kommer de flesta svenskar att bo i äldre hus - och dras med onödigt höga energiräkningar.

Statliga stimulanser kan vara viktiga för att understödja en önskad samhällsutveckling. ROT-avdraget har sannolikt bidragit till att göra fler jobb vita. Det är bra. Men i bästa fall kan statliga satsningar tjäna mer än ett syfte.
Ett lysande exempel är regeringens satsning för att fler hyresrätter ska byggas. Det främsta syftet är självklart att minska bostadsbristen, men stödet villkoras "för att säkerställa att det blir ett samhälleligt mervärde." Bland annat ska husen vara energisnåla, med 20 procent lägre energianvändning än vad byggreglerna kräver. På så sätt kommer de satsade resurserna samhället till del på flera - långsiktigt hållbara - sätt.
Regeringen planerar att sänka rot-avdraget från 50 till 30 procent. En mer angelägen reform vore att rikta in avdraget på åtgärder som minskar energianvändningen och ger större mervärden för samhället. På så sätt skulle stödet, förutom att bidra till att göra svarta jobb vita, uppmuntra villaägare att genomföra åtgärder för smartare energianvändning. Det kan handla om att byta uppvärmningssystem, tilläggsisolera eller byta fönster.

Regeringen har visat att man vill få en energieffektivare bebyggelse. Det gäller den nämnda stimulansen för nya hyresrätter och det gäller det föreslagna stödet för energieffektiv renovering av miljonprogrammen. Men regeringen måste även uppmuntra till effektivisering i Kalmar läns alla småhus, som tillsammans spelar en stor roll i energisystem. Missar regeringen dem går samhället miste om en stor möjlighet att bygga ett mer effektivt och hållbart energisystem.

Conny Pettersson, vd Swedisol