Insändare: Enkelt för kommuner att åtgärda attitydproblem

Syftet med Svenskt Näringslivs undersökning om företagsklimatet är att uppmuntra till diskussion om hur förutsättningarna för företagande kan förbättras. Vi vill förenkla, skapa bättre villkor och minska byråkratin för företagen. Med andra ord, precis de saker ledarskribenten efterlyser i sin artikel "Dags för årliga redovisningen om hur man bäst slösar med medlemsavgifter" den 7 maj.

Ledarskribenten har rätt i att vår undersökning företagsklimat är omfattande. Den är en av de största i sitt slag, det är detta som är styrkan i undersökningen. Mer än 30 000 företag svarar på frågor kring hur de upplever företagsklimatet i sin hemkommun. Det är för dessa näringslivspolitiken ska utformas och det är därför det är viktigt att lyssna på vad de har att säga.

Man kan ha synpunkter på vilka kategorier som ska mätas för att på bästa sätt skildra företagsklimat i en kommun. Några faktorer är mer konkreta än andra vilket gör att de framstår som mer självklara att undersöka. Infrastruktur tycker nog de flesta är lättare att värdera än attityder hos kommunanställda. Men båda är viktiga. Tillsammans speglar de den miljö en företagare har att verka i.

När det gäller attityder så anser vi att det är en av de viktigare faktorerna i undersökningen. Hur företagen upplever att de blir bemötta spelar roll för hur de kan bedriva sin verksamhet. Det är också den faktor som det är enklast för en kommun att förbättra och som många gånger ger störst effekt. En kommun kan arbeta vidare på det sätt man alltid har gjort, och uppleva att man gör det bra, utan att företagen ser eller upplever någon nytta med deras insatser. Att bli uppmärksam på hur företagen upplever situationen har visat sig många gånger vara värdefullt.

Den förvåning ledarskribenten uttrycker över att politiker inte värderar sina egna attityder gentemot företagande högre har vi förståelse för. Men samtidigt visar deras egna skattningar på en självinsikt som är hälsosam. De första åren undersökningen genomfördes ansåg politikerna många gånger att deras egna attityder var felfria och gav sig själva högsta poäng. Närmandet till företagens betyg på politikerna tar vi som intäkt på att insikten har ökat och att undersökningen har haft effekt.

Man skall, precis som ledarskribenten nämner, vara skeptisk och noggrant värdera nyttan av statistiska uppgifter innan man tar dem till sig. Risken är att man genomför statistiska undersökningar på ren rutin - dit har vi ännu inte kommit. Men, när begreppet företagsklimat är så pass invant att man som politiker, inte bara förstår innebörden av det, utan också ständigt gör reella förändringar för att förbättra det - då är vi nära målet. Till dess hänvisar vi till foretagsklimat.se och vårt dagliga arbete för att nästa år ska bli bättre - i alla kommuner.

Christoffer Hökmark
Svenskt Näringsliv Kronoberg/KalmarKommentar från tidningen
Jodå, jag kan visst ge Christoffer Hökmark rätt i att det finns mer eller mindre mätbara kategorier i det omfattande materialet. Exempelvis vad företagare tycker om infrastrukturen. Eftersom den är så usel i vår del av landet drar det dåliga resultatet i dessa katergorier ner medelvärde och andra parametrar över hela det samlade resultatet i Svenskt Näringslivs enkätundersökning. Men det var ju å andra sidan ingen överraskning.

Förhållandet har vi dessutom idag fredag, uppmärksammat på redaktionell plats i denna tidning.

Alf Wesik
Ledarskribent