Som moderat skolpolitiker arbetar jag för att vända denna negativa trend, höja attraktionskraften och intresset för våra yrkesprogram. Jag tror, att vi alla lite till mans, är en aning medskyldiga till utvecklingen, då man under många år, ända sedan jag själv gick gymnasiet, har "trummat ut" att arbetsmarknaden kräver vidareutbildning. Idag vet vi att våra ungdomar som går gymnasiets yrkesprogram är de som verkligen efterfrågas på arbetsmarknaden.
Yrkesprogrammens status och dragningskraft har sjunkit och därmed söktrycket, vilket i sin tur leder till att dess status sjunker ytterligare. Vi måste därför arbeta brett och på flera fronter med olika åtgärder för att höja våra yrkesprograms status och popularitet.
Jag är övertygad om att en viktig åtgärd för att öka yrkesprogrammens attraktionskraft är att erbjuda eleverna på yrkesprogrammen samma möjlighet att läsa entreprenörskap och driva UF-företag, som eleverna på de högskoleförberedande programmen.
På Västerviks gymnasium arbetar vi idag mycket framgångsrikt med UF-företagande och i år har flera elever än någonsin fått och tagit chansen att driva UF-företag, glädjande nu också elever från handelsprogrammet, vilket är positivt. Denna möjlighet borde även eleverna på el-, industri-, bygg-, hantverks-, vård och omsorg, barn- och fritid, frisör-, restaurang- och introduktionsprogrammen erbjudas. Vi vet att många elever på dessa program är samhällets blivande entreprenörer, företagare samt kommer att arbeta inom innovativa miljöer och branscher.
Redan 2009 kom regeringen med direktiv att entreprenörskap skulle vara en integrerad del i gymnasieutbildningen. GY11, gymnasiets nya läroplan, är tydlig och har entreprenörskap i alla examensmål. Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt och skall genomsyra hela skolan på ett tydligt sätt, både som ett eget ämne och som en röd tråd genom samtliga ämnen. Entreprenörskap innebär inte att eleven enbart lär sig driva företag utan det fokuserar på förmågan att lösa problem, utveckla handlingskraft, självförtroende, motivation, samarbete, kreativitet, problemlösning, förmåga att fatta beslut samt reflektion, i en unik kombination av teoretiska och praktiska inslag.
UF-företagande är ett vetenskapligt belagt arbetssätt där evidensen är tydlig. Forskningsrapporten "Effekter av utbildning i entreprenörskap", av docent Karl Wennberg, visar tydligt på flera positiva långsiktiga effekter av att driva UF-företag. Forskningsrapporten visar att "elever som drivit UF-företag, i högre utsträckning, startar eget företag, betydligt oftare når chefspositioner, har högre lön och har en bättre etablering på arbetsmarknaden".
Det var kanske väntat att rapporten skulle visa att de elever som drivit UF-företag, i högre grad, än kontrollgruppen, startar eget, men det som är mycket intressant är att den också visar att det går bättre för dem även på den övriga arbetsmarknaden, då rapporten visar att deltagarna i studien hade drygt 20 procent lägre sannolikhet att vara arbetslösa jämfört med kontrollgruppen.
Denna forskningsrapport stärker ytterligare min uppfattning, att alla våra elever bör erbjudas utbildning i entreprenörskap och ges samma möjligheter.
Ämnet entreprenörskap och UF-företagande är även ur jämställdhetsperspektiv en framgångsrik undervisning, då det är lika många tjejer som killar som driver UF-företag, med ett visst övertag på tjejer som innehar VD-positionen i UF-företagen, vilket också är en viktig framtidsaspekt då vi vet att vi i Sverige behöver arbeta för fler kvinnliga entreprenörer och potentiella ledare.
Entreprenörskap är en av Europarådets åtta nyckelkompetenser och ses som en baskompetens för den enskilde individen, dennes personliga utveckling och som en nyckel till ökad tillväxt och sysselsättning. Denna baskompetens och möjlighet anser jag är lika viktig för alla våra elever, oavsett gymnasieprogram.
Vi vet att entreprenörskap och UF-företagande är ett mycket eftertraktat ämne att läsa, där elever vittnar om hur de, tack vare detta ämne, har hittat motivation, utvecklats som individer, skapat nätverk, fått goda kontakter med näringslivet och även fått lära sig att hantera misslyckanden, vilket stärker min övertygelse om att entreprenörskap och UF-företagande bör vara tillgängligt för alla våra gymnasielever och inte minst för att höja våra viktiga yrkesprograms status.
Christin Rampeltin Molin (M)
Ordförande Barn- och utbildningsnämnden Västerviks kommun Riksdagskandidat Kalmar län
Entreprenörskap på gymnasiet är positivt
De preliminära antagningarna till gymnasieskolorna är nu genomförda. De visar återigen att allt färre elever söker sig till gymnasiernas yrkesprogram, trots att möjligheten till jobb efter studenten är god. Att yrkesprogrammen tappar i dragningskraft är en oroande utveckling, då dessa yrkesgrupper är efterfrågade på vår arbetsmarknad.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.