På tal om riksdag, vad är det numera för en tvivelaktig inrättning, då ju en samling kvinnor och män, i en stuga i Bryssel, sitter och bestämmer, om vad vi får uträtta här i Svedala. Det är en besynnerlig värld vi lever i, och det är väl inte allt för förmätet att misstänka, likt Voltaire, att förlora sin tro på att detta är en av alla tänkbara bästa världar, för hur länge ska kapitalet fritt få husera med vår natur och de resurser den ger, som nu utnyttjas över förmågan.
När ska vi inse, att det finns någonting utanför vår blomsterprydda husknut, som faktiskt tillhör vårt gemensamma, och att det inte går att skilja det profitgalna kassaskåpsskrinet från helheten där utanför, nämligen det sociala. Vi bombarderas av nyliberalismens valfrihet till förskräckelse, men de där ordbrukarna känner väl till att innebörden bakom det vackra ordet är profit.
Nej, ni bakåtsträvare, inte ett enda litet öre av våra skattepengar till de, som ska profitera på våra skolor, sjuk- och äldrevård. Detta är en rak och förnuftig åsikt, som gagnar flertalet människor.
Vi är fortfarande elever i skola, patienter på sjukhus och äldrevård, inte överklassens kunder. Och detta som avslutning, då just det här var och är anledningen till det där fatala beslutet på kongressen. Sorgligt när en uttalad arbetarrörelse fortsätter den makabra lunken högerut. Något för rörelsens gräsrötter att ändra på. Ett parti i Sveriges riksdag som helhjärtat kämpade mot allt vad avregleringar och privatiseringar heter skulle säkerligen få stort gehör bland väljarna, i ett läge då klassklyftorna ständigt ökar på grund av kapitalets arbetslöshet, som de aldrig har och aldrig kommer att kunna upphäva.
Detta jämte de hänsynslösa angreppen av nyliberalismen, som ute i Europa jagar EU-medlemmar från hus och hem, för kapitalet ska få sitta i orubbat hägn. Klass mot klass är vad som gäller i det kapitalistiska samhället!
Olle Jacobsson,
Kisa
Ett apropå om vår värld
På en partikongress nyligen togs ett beslut om att man var överens, om att man var överens om det som man innerst inne inte var överens om, nämligen om vinst på skola, vård och omsorg. Så luddiga och fatala beslut kan och måste man förmodligen ta emellanåt. Men vem som är vem, det vet man inte. Sådana här åkommor drabbas alla partier i Sverige Riksdag av.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.