Där nånstans förstod jag att det här går inte längre, jag måste hitta några alternativa intäktskällor nu när kostnaderna bara ökar och intäkterna bara minskar och det var där när det i kommunens vindkraftsplan visade sig att jag var granne med ett riksintresseområde som jag slutade med grisarna och började att lära mig mer om vindkraft och genom ett Leaderprojekt kom i kontakt med Hjovind och Anders Pettersson.
Trots att det är andelsverk och att grannarna skulle få del av vindarrendet procentuellt som vindområdet skulle beröra deras fastigheter så är det ett stort motstånd vilket naturligtvis är lite tråkigt.
Kinda kommuns fastighet som är granne med mig har ca 12 procent andel av vindområdet tillsammans från bägge verken vilket beräknas ge beroende på vad verken genererar ca 12-15000 kr årligen.
Vad sen kommunen gör med dom om dom nu inte gör som andra kommuner gör helt enkelt avstår för att inte hamna i en jävssituation vet inte jag men dom står till förfogande som en slags bygdepeng.
Vad det gäller den här fågelinventeringen som kommunen ville ha in till bygglovsprocessen så kontaktade jag länsstyrelsen och förklarade vad kommunen krävde och fick då ut en förbindelse som jag fick skriva på att jag inte skulle föra deras kartmaterial vidare om häckningsplatser mm. för att dom var rädda att det skulle komma i boplundrares händer.
Jag skickade in det i mitt tycke magra material men det vad var dom som opartisk aktör hade som jag sen skickade in till kommunen vilket dom nöjde sig med.
I en annan undersökning som enligt uppgift Eon har låtit göra på grannmarken Riddarhuset så har det inte heller kommit fram något alarmerande.
Det är alltså inte jag som har sekretessbelagt som det påstås och jag har inte valt bort något ut skickade det material som jag fick av länsstyrelsen.
Vad det gäller ekonomin så kommer det att redovisas för dem som köper andelar sen är det naturligtvis risker som med allt annat som exv. aktier eller att bygga ett djurstall för någon produktionsgren, du har inga garantier eller fasta priser.
Att andra har problem kan bero på många anledningar.
Det kan ha byggts på fel ställe för låga torn undermåliga verk men den största anledningen har nog berott på att efterfrågan på elcertifikaten har varit för dåliga på grund av att dom är marknadsberoende och inte som i Finland fasta vilket är en effekt som konstruktörerna av systemet inte hade räknat med. Jag kommer att köpa ett större antal andelar i projektet lite beroende vad banken säger om lånen.
Vad det gäller dom som har betänkligheter i den andra insändaren så kan jag bara upprepa att verken inte kommer att höras i samhället och att väg 135 är en mycket större bullerkälla som jag skrev om i min förra insändare och det kommer inte att bli några blixtrande eller blinkande och att vi planerar för tyska Enerconverk utan växellåda som är tystare som du i regel inte hör på 400 meters håll.
I övrigt kan jag hänvisa till Naturvårdsverket som har till uppgift att tillvarata allmänhetens intresse till deras sammanställning av vindkraft från Sverige och andra länder från 2012 nr 6497 där det bla. står att läsa att påståenden att vindkraft skulle orsaka vindkraftssyndrom eller vibroakustisk sjukdom saknar belägg och att ljudnivåerna i lågfrekvens och infraljudområdet är inte högre än för många andra vanligt förekommande bullerkällor i miljön.
Ett modernt vindkraftverk producerar 180 gånger mer el än motsvarande anläggning för 20 år sen till mindre än halva kostnaden per kwh. I genomsnitt producerar vindkraften 6000 av årets 8760 timmar och är lönsam från 40 öre/kwh och elkonsumenterna betalar drygt 1 öre av elpriset till vindkraften medan staten tar ca 40 procent i skatter och moms per kilowattimme med andra ord en bra investering för oss skattebetalare.
Huvuddelen av elcertifikatkostnaden går till bioenergin ca 55 procent och 15 procent till att effektivisera vattenturbinerna och ca 30 procent till vindkraften.
Verken kommer inte att stå otillåtet nära någon annan fastighet.
Villkoren är att inte någon del ska vara över hans mark och beräknas placeras ca 50-80 m från gränsen. Naturligtvis kan det hända att verken går sönder men det här är beprövade tyska kvalitetsverk.
Naturligtvis har tillverkaren en tids garantitid på verken och är försäkrade.
Alla kraftkällor kan gå sönder vintrarna 2009 och 2010 så stod nästan halva kärnkraftparken stilla när det som bäst behövdes och det händer då och då att vattenkraftsdammar rasar. Sverige var nettoimportör av elkraft 2009 och 2010 så visst behöver vi mer el nu när vi överför oljeeldning till eldrivna bergvärmepumpar.
Göran Nilsson,
Hycklinge
Felaktigheter och överdrifter om vindkraften
I en undersökning som LRF-konsult har gjort över dom senaste fem åren så har man kommit fram till att det inte finns någon produktionsgren som kommer upp i långsiktig nivå vad det gäller lönsamheten. Varken mjölk nötkött eller grisköttsproduktionen har tillräcklig lönsamhet och nu håller Svenskt jordbruk på att sakta men säkert att tyna bort.Självförsörjningsgraden på griskött är nu nere i 61 procent, nötköttet i 47 procent och lammköttet är nere i 34 procent.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.