Under de sista 8 åren har skolan genomgått en av de största förändringarna på många, många år och nu är det tydligen dags igen för en "omorganisation".
Vad just omorganisationer i verksamheter och företag betyder för enskilda medarbetare har jag själv en mycket lång livserfarenhet av, dryga 20 år i ett av dåvarande största skogsföretag med över 20000 anställda med bl.a. frågor om personal, utbildning, organisation och rationaliseringar.
Tänk dig själv att jobba i ett företag med ständigt förekommande omorganisationer, där ingen begriper VARFÖR, ingen utvärdering sker och definitivt ingen analys av besluten?
Däremot har man inte tydligt nog diskuterat läraren och dennes roll. Det hjälper inte ett dugg om en lärare har kvalifikationer och toppkunskaper i de ämnen man undervisar i, man måste också ha de pedagogiska förutsättningarna att föra ut dessa och få eleverna motiverade.
För att vara en bra lärare, att få ut kunskapen till eleverna och få dem motiverade att lära sig, krävs oerhört mycket av läraren - här hjälper definitivt inte generella lönepåslag, utan jag hävdar dessutom att det ligger även i lärarens natur som människa - kanske jag sticker ut med synpunkten men det må så vara.
En duktig försäljare med toppresultat av försäljningssiffror är inte av de skälen den bästa försäljningschefen. Förhållandet är likvärdigt inom alla verksamheter, privata som offentliga.
Till min förvåning har jag också noterat elever som sitter med hörselskydd, för att därigenom få arbetsro. Hur kan det bara fått gå så långt? Hur kan lärare och föräldrar överhuvudtaget acceptera sådant förhållande?
Samma förhållande för barn med speciella behov skall gå kvar i den "vanliga" klassen - till ingen nytta för eleven själv och dessutom stökig miljö för resten av klassen. På min tid fanns både "specialklass" och "hjälpklass", vari bestod felet med detta? Den som behövde en välförtjänt extrahjälp fick ju den och de övriga i klassen fick arbetsro.
När detta skrives den 30 oktober meddelade den nye utbildningsministern Gustav Fridolin, att han stoppar och lägger ner utredningen om "ordning och reda i skolan", som Jan Björlund var pappa till, då den inte har något värde enligt Fridolin.
Jag vet inte om man skall skratta eller gråta?
Gör istället som en läkare; diagnostisera sjukdomen och medicinera mot den - börja med att återge läraren makten i klassrummet och äntligen få bli den chef hen skall vara.
Jag vill se en skola med arbetsro för elever och utan hörselskydd.
Börje Helgesson (FP), Hultsfreds kommun
Flumflummet skolas in igen
Skolan och utbildning var ett under valrörelsen mest förekommande debattinlägg. I mångt och mycket handlade det om dåliga resultat, vinster på skolans område och avsaknad av resurser (ekonomiska medel).
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.