Allt för den så kallade goda sakens skull. Och visst är det en fin tanke. Visst vill vi alla kämpa för ett mänskligare samhälle, där vi alla får möjlighet till ett bra liv.
Men frågan är: Hur långt vill vi att EU-parlamentet ska få sträcka sig in i våra nationella angelägenheter? Var ska vi sätta gränsen? Ska vi låta EU bestämma över alla våra lagar även nationellt?
Kraftigt förenklat så anser jag att de problem och utmaningar som är gränslösa som exempelvis miljöfrågor, konjunkturer, fred och säkerhet, bör lösas gemensamt. Vi måste våga respektera de olika ländernas respektive lagstiftningar, även om vi inte gillar dem. För om vi - som svenskar - går in och kräver lagändringar t ex gällande abort i Portugal, då måste vi också vara beredda på att någon annan kräver att vår lagstiftning i samma fråga förändras.
Är vi beredda att riskera det? Ett varaktigt samarbete kräver ömsesidig respekt för varandra. Så även Europasamarbetet.
Malin Sjölander (M),
kandidat EU-valet
För ett parlament som gör rätt saker
Nu när EU-valet närmar sig börjar de olika alternativen att särskilja sig allt mer. I debatter och politiska samtal har jag de senaste veckorna stött på partier som i sin iver över att "hjälpa" Europa och europeerna att göra rätt vill blanda in såväl familjepolitik, vargjakt och abortlagstiftning.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.