Fattigdomen kan aldrig vara annat än ett relativt begrepp eftersom samhället och tillgången till resurser hela tiden förändras. Fattigdom är att sakna nödvändiga resurser för att kunna leva ett drägligt liv. Vad som anses vara tillräckliga resurser idag kan naturligtvis inte jämföras med hur det såg ut för 20, 50 eller 100 år sedan, men problemet med att en stor grupp människor inte har dessa resurser kvarstår fortfarande.
För hundra år sedan ansågs de nödvändiga resurserna vara tak över huvudet, värme och mat för dagen. Hade man inte det så ansågs man vara fattig. Jag menar att om vi idag inte har pengar så att vi kan betala vår hyra, våra elräkningar eller att våra inkomster inte räcker för att kunna köpa fullvärdig mat till våra familjer är vi fortfarande att betrakta som fattiga och i behov av samhällets stöd. Därutöver kommer mycket annat som idag hör till en skälig levnadsnivå. Saknar vi dessa resurser är vi faktiskt i vårt rika samhälle att ses som fattiga.
Tyvärr förekommer en del oseriösa inlägg i debatten där man jämför olika välmående grupper med varandra och hävdar att den ena gruppen är fattigare än den andra. Som exempel anger man att grannen har råd att köpa en dyrare bil och åka på en mer exklusiv semester. Detta har självfallet inte med fattigdom att göra utan är i stället en relativ rikedom, vilket faktiskt är något helt annat.
Det hävdas också att barnfattigdomen inte ökat, utan att vi alla har fått det bättre. Det är alldeles riktigt att standarden generellt har ökat med åren, men för närvarande har vi en växande andel av befolkningen som sticker iväg ekonomiskt medan den grupp som har det sämst får det allt sämre. Klyftorna i Sverige ökar och det drabbar barnen.
De fattiga är och har alltid varit gamla, sjuka och ensamstående med barn. Under perioder av ekonomisk nedgång finner vi också alltfler barnfamiljer. För många ligger en arbetslöshet i botten och idag ser vi inte bara en ökande barnfattigdom utan även en ökande ungdomsfattigdom.
Studier om fattigdomen över lång tid visar att de som en gång blivit fattiga tyvärr har mycket svårt att ta sig ur fattigdomen och att den dessutom drabbar även kommande generationer. Föräldrar med bristande resurser får svårt att hjälpa nästa generation. Nyckeln till framgång ligger i kunskap. En god grundskola som ger en stabil grund samt en god yrkesutbildning. Här står Sverige inför en stor utmaning och så även Vimmerby.
Ytterligare en utmaning för våra politiker är den ökande fattigdomen bland äldre. I dagarna läser vi om många nypensionerade som efter 40 - till 50 års aktivt arbetsliv upptäcker att de nu ska leva på ca 7 - 8000 kronor i månaden! Fattigdomen i denna grupp bara fortsätter och gruppen kommer att växa.
Christina Gerger,
pensionerad lärare och skolledare vid Vimmerby Gymnasium
Föräldrar med bristande resurser får svårt att hjälpa
För närvarande pågår en debatt i Sverige kring barnfattigdom och de begrepp som definierar den. Debatten är till delar ganska förvirrad då det talas om en relativ barnfattigdom kontra en absolut barnfattigdom.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.