Föregångare att hedra på kvinnodagen

Varje svensk medborgare har oftast tjugan "Selma" i plånboken. De flesta vet att Selma Lagerlöf (1858 - 1940) var en författare som fick Nobelpriset i litteratur år 1909.
Hon blev ju också hedersdoktor i Uppsala 1907 och invaldes som första kvinna i Svenska Akademien 1914.
Att hon skrev intressanta böcker med patos, social medvetenhet och ibland med starka kvinnor som huvudpersoner läste vi om i skolan. En del av hennes böcker har också filmats.

Från läsekretsen2013-03-08 07:47
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vad vi kanske har glömt och behöver påminnas om är hennes betydelse för kvinnors rösträtt i Sverige. Den var vi sist i Norden med att införa. Det var många herrar som bromsade den utvecklingen. Men - Selma Lagerlöfs liberala engagemang gjorde att hon 1906 skrev på den petition som rösträttsföreningen i Falun skickade in till den landsomfattande namninsamling för kvinnlig rösträtt som gjordes. Hon höll också ett mycket uppmärksammat anförande i rösträttsfrågan på den internationella kongressen i Stockholm 1911 och även senare då rösträttssegern firades 1919. Därefter fick äntligen de svenska kvinnorna rösta för första gången vid valet 1921. Detta är inte ens för 100 år sedan!

Selma Lagerlöf var också starkt engagerad i internationella frågor. När det kommunistiska Sovjet anföll Finland 1939 lämnade hon in sina nobel- och doktorsmedaljer till Finlands-insamlingen för att stödja denna. Hon insåg och drev tidigt frågan om en övergripande europeisk rörelse för att bilda en demokratisk gemenskap mellan Europas länder. Det som sedan sent omsider blev EU i våra dagar! Hennes stora engagemang i flyktingfrågan gjorde dessutom att hon svartlistades av J. Goebbels och hennes böcker förbjöds i Nazityskland.
Det politiska engagemanget yttrade sig först i att hon gick med i Frisinnade landsföreningen 1916. Det som sedan blev Liberala partiet och därefter 1934 Folkpartiet, där hon blev en av de stiftande medlemmarna. Enligt källforskning betalade hon in årsavgiften till Folkpartiet på fem kronor den 26 februari strax före sin död den 16 mars 1940.

Gun Jareblad, Linnea Darell, Helena von Schantz
Liberala Kvinnor i Östergötland

Läs mer om