Tvärr kan jag konstatera att man hellre sitter hemma vid köksbordet eller framför datan för att framför sin egna idéer om vilka förändringar som kan behövas genomföras.
Det blir liksom inte så mycket med det om inte man inte tar det ett steg till, det vill säga framför sin idé eller sina funderingar till någon som sitter i styrelsen av den förening som man råkar tillhöra.
Ibland glöms detta bort, det är den aktiva medlemmen som avgör vad som ska hända. Visserligen finns det många som kan behöva övertalas eller få sitt synsätt ifrågasatt. Men det är ju det demokrati handlar om.
Rätten att framföra sin åsikt och få den respekterad. Så svårt är det att få en livfull och aktiv förening.
Som det är idag är det eldsjälar i många stycken som står för engagemaget och det kan ibland bli lite samma sak som gjort hudra gånger tidigare. Men vem om någon ska man nu skylla på då.
Jag har inget riktigt bra svar på detta dilemma. Mer ett konstaterande. Å andra sidan så kan inte alla inriktningar eller viljeyttringar tillmötesgås. Så det får bli ett slags övervägande vad som kan tänkas fungera.
Per B,
Kisa
Föreningar mår bra av aktiva medlemmar
Jag håller med Alve Gustafsson, Kisa i sin analys av föreningslivet överlevnad i små kommuner, det är ju som bekant medlemmarna som avgör vilka som ska representera densamma, och en aktiv medlem är det bästa en förening kan ha.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.