Det visar sig att Göran Persson har misslyckats på punkt efter punkt. Socialdemokraterna - som själv utnämnt sig till den främste garanten för full sysselsättning och välfärd - har i själva verket fört Sverige i fel riktning på dessa områden.
Barngrupperna i förskolan har ökat med i genomsnitt två barn per grupp, från 15,5 år 1994 till 17,2 år 2004. Var fjärde barn finns nu i en grupp med 20 barn eller fler. Sedan maxtaxan infördes har trycket på förskolan ökat ytterligare, vilket på många håll leder till allt större grupper.
Familjedaghemmen har effektivt pressats tillbaka. För tio år sedan fanns det 308 barn i Kalmar kommuns familjedaghem. Vid senaste årsskiftet fanns det bara 143.
Även näringslivsklimatet har försämrats i Sverige under Göran Persson. Nyföretagandet har minskat och antalet konkurser är fortsatt högt.
Antalet nyregistrerade företag minskade med nästan 6 500 stycken mellan 1994 och 2003. Antalet sysselsatta i nystartade företag minskade med drygt 6 procent år 2003. Antalet utlandsägda företag ökade mellan januari 2002 och december 2003 från 8501 företag till 10 077. Trots dessa dystra siffror kommer Perssons regering aldrig till skott med regelförenklingsarbetet och viktiga skattesänkningar för företag, som är så nöd-vändiga. Priset får alla arbetslösa betala.
Göran Persson håller också på att misslyckas i den gren han enligt sig själv är duktigast på, nämligen statsfinanserna. Trots att konjunkturen just nu är relativt god måste socialdemokraterna nästa år låna 54 miljarder kronor för att få budgeten att gå ihop.
Över en miljon människor, mätt i årsarbetskrafter, är på ett eller annat sätt utanför arbetsmarknaden och lever på bidrag. Inte sedan krisåren under början av 1990-talet har det sett så illa ut. Istället för att göra det attraktivt att arbeta eller anställa har socialdemokraterna regelmässigt gjort tvärtom. I den nu föreslagna budgeten anslås 10 lånade miljarder kronor för att kommunerna ska kunna anställa 20 000 arbetslösa svenskar med oklara arbetsuppgifter. Det är ett oerhört resursslöseri både med pengar och människors tid och kraft.
Sverige behöver göra ett definitivt bokslut med Göran Persson och hans politik. Sverige behöver få en regering som värnar trygghet och välfärd. Vi vill visa att maktskifte kan innebära förändring. Hösten 2002 fick landstinget i Kalmar län borgerligt styre med Kristdemokraterna som största parti i alliansen. Efter åtta år av socialdemokratiskt styre har trenden i Kalmar läns landsting brutits.
Köerna till behandling och operation har halverats samtidigt som ekonomin vänts från ett rejält minus till ett plus. Vidare visar det sig att vårt landsting har landets kortaste väntetider till distriktsläkare.
I Vårdkonsumentindex stora undersökning får Kalmar läns landsting bästa placering för andra året i rad.
Från årsskiftet kommer åldersgränsen för fri barnsjukvård att höjas till 16 år och länets pensionärer kan nu glädjas åt att beslut finns om kostnadsfri influensavaccination. Detta visar att majoritetsförhållanden i landsting kan spela roll och att ett maktskifte kan få positiva effekter.
Vi kristdemokrater utmanar den sittande regeringen och är redo att ta fajten! Fajten för en bättre vård och omsorg, för barnen och familjerna samt för jobben och företagen. Kort sagt; fajten för ett bättre Sverige.
Chatrine Pålsson (kd), riksdagsledamot för
Kalmar län
Försämrat klimat under Persson
I oktober 1994 blev Göran Persson Sveriges finansminister och 1996 upphöjdes han till partiordförande och statsminister. Vad har hänt under de tio år som han nu suttit vid makten? Har välfärden fått den skjuts framåt som han har utlovat? Har Sverige gått åt rätt håll under drygt tio år av socialdemokratiskt styre?
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.