Kommunen ska satsa på datorer till alla elever på högstadiet. Fullt utbyggt beräknas kostnaden till 890 000 kr per år. Det fanns 2012 288 elever på högstadiet i kommunala skolor. Det blir 3 090 kr per elev, vilket stämmer väl med vad man brukar räkna med som en årlig datorkostnad. Datorer är ett självklart lärverktyg i dagens skola och satsningen är utmärkt.
Men att kommunen räknar med att få igen lite av pengarna genom att spara på läromedel, gör mig bekymrad. Förlagsutvecklade läromedel följer läroplanen, har beprövad pedagogik och hög kvalitet. De är förutsättningar för de allra flesta lärares arbete och för elevers lärande.
En grund i undervisningen bör vara läroböcker och eller digitala läromedel. Alla lärare använder och ska använda kompletterande undervisningsmaterial men läromedel bör vara grunden. Skolverket har visat att skolans datorer används ganska lite av lärare och en viktig förklaring är att kommunerna gett skolorna pengar till datorer men inte till digitala läromedel som gör att lärarna kan använda datorerna till att följa läroplanen.
Om vi vill att många lärare ska börja använda datorer och utnyttja den pedagogiska potentialen måste kommunerna, och Hultsfred, ta det på allvar. Sedan 1995 har kostnaden för undervisning per elev i landet ökat med 60 procent medan den sjunkit med 17 procent för läromedel. Läromedel har blivit skolans bortglömda fråga och det är en förklaring till att PISA-resultaten sjunkit under samma tid.
Läromedel låter lärare slippa att stå vid kopiatorn och ger de tid att möta elever. När barn och ungdomar har läromedel och inte skrynkliga stencilbuntar, förstår föräldrar vad som pågår i skolan. Med läromedel får elever mer tid till lärande och den kunskapsresa genom hela skoltiden som alla elever har rätt till.
Rickard Vinde
VD Svenska Läromedel - Läromedelsförlagens branschförening
Försämring inom skolans område - på riktigt
Tidigare år har vi kunnat se andra länder som fått en "PISA-chock". Det kan vi inte längre. Försämringen i vårt eget land är på riktigt, som Skolverkets generaldirektör säger. Skolans huvudmän, d.v.s. kommuner och friskolor, måste nu, som man gjort i Tyskland och Danmark, satsa på skolan och man måste satsa rätt. Det vill man göra i Hultsfred.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.