De fyra skolorna har framför allt ett mänskligt kapital, men även ett rent ekonomiskt. Då jag själv bor nära Tuna vet jag att fastigheten här i etapper har rustats upp och är i gott skick. Kan man inte då tala om kapitalförstörelse när den ska läggas ned?

Vad ska hända med fastigheterna som står där de står? Säljas? Men vem vill köpa en sådan fastighet i en bygd där det inte finns någon skola?

Vilka intressenter kan då finnas? Jo, vi har ju en asylindustri i dag där enskilda profitärer tjänar storkovan på landets förda politik med mångkultur och massinvandring.

Sedan har vi ju de s kallade ensamkommande flyktingbarnen, de flesta är män och uppenbarligen mycket brådmogna för att vara barn. Här kan nog kommunen få statliga pengar för att ta emot dem, som nästan alla har slängt sitt pass på vägen hit.

Vill bara ställa frågan innan det är för sent. Är det så vi vill ha det i de svenska och småländska idyller som nu berörs?

Mats Lindberg, ny i Tunabygden