Fri entré gynnar högutbildade Stockholmare

Myndigheten för kulturanalys presenterade nyligen en rapport om besöksmönstren vid de centrala museerna. Kulturkonsumtionen - generellt sett - ökar avsevärt ju högre utbildning en person har, inkomsten spelar däremot mindre roll. Det innebär att högutbildade med låga inkomster är flitigare museibesökare än höginkomsttagare med låg utbildning. Bosatta i Stockholms län är överrepresenterade (50 procent) bland besökarna.

Från läsekretsen2014-01-08 07:47
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Entréavgiften styr antalet besök, men är av mindre betydelse för att påverka vilka som besöker museerna. Myndigheten för kulturanalys bedömning är att det är tveksamt om ett återinförande av fri entré vid de centrala museerna skulle kunna motsvara målet att bredda besöksgrupperna i en sådan utsträckning att det skulle motivera högre statliga kostnader.

Sammanfattningsvis skulle fri entré vid de centrala museerna framför allt gynna högutbildade och boende i Stockholm som har nära till museerna. Jag menar att det finns bättre sätt att använda skattebetalarnas pengar.

Kulturanalys anger att inträdesavgifter inte är den primära anledningen till att vissa grupper avstår från att besöka våra museer, utan andra skäl som resekostnader, mindre lockande utställningar och oflexibla öppettider.

I dag är det upp till varje museum att besluta om entréavgiften, det finns inget som hindrar fri entré om ett museum bedömer att det är ett lämpligt sätt att nå människor som annars avstår från att gå. Regeringen har däremot slagit fast att alla ungdomar upp till 19 år ska ha fri entré till våra statliga museer, även till specialutställningarna. Våra museer har också utvecklat sitt pedagogiska arbete och nya strategier för att möta barn och unga.

Kulturen tillhör alla - men alla deltar ändå inte i kulturlivet. Tillgången och nyttjandet av den kultur som staten är med och finansierar är ojämnt fördelad mellan olika demografiska grupper. Detta har regeringen velat ändra på. Viktiga reformer har gjorts för ökat deltagande i kulturlivet, till exempel "kultursamverkansmodellen" som innebär att regionerna får större ansvar för besluten om kulturen runt om i landet. Ett annat exempel är Skapande skola, som bidrar till kulturellt och pedagogiskt mervärde i skolans arbete. Den statliga kulturbudgeten har också ökat för varje år sedan Alliansregeringen tillträdde 2006. Så ser inte verkligheten ut i övriga länder i Europa, tvärtom.

I den senaste kulturbudgeten presenterade regeringen höjda ambitioner för museernas uppdrag. Det arbetet blir nästa steg i vår strävan att fortsatt utveckla våra museer som öppna rum för nyfikenhet, bildning och nya kunskaper. För alla.

Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Kulturminister

Läs mer om