Trots detta och trots att en klar majoritet i riksdagen vill ha ett förbud mot så kallad eftersupning i trafiken har lagförslagen blivit en riktig långbänk.
Frågan om straffansvar för eftersupning är en alkoholpolitisk fråga som debatterats vid åtskilliga tillfällen under årens lopp. En rad organisationer har agerat och i främsta ledet för att nå en förändring har MHF funnits som aktiv trafikorganisation med fokus på trafiknykterhet.
Riksdagen har också beslutat på förslag från socialutskottet att ge regeringen i uppdrag att utreda frågan och återkomma till riksdagen med förslag. För ett år sedan riktade vi en fråga till dåvarande justitieministern med begäran om tidpunkt då vi kunde se ett lagförslag på riksdagens bord.
Svaret flyttade tyvärr inte frågan en meter framåt. "Frågan om kriminalisering av eftersupning är komplex och rymmer straffrättsliga frågor av principiell betydelse. Frågan övervägs för närvarande i Justitiedepartementet." Tyvärr tvingas vi nu ett år senare konstatera att Morgan Johanson på denna punkt följer sin företrädare i fotspåren. "Den lagtekniska möjligheten som vi ville se fungerar nog tyvärr inte, säger justitieminister Morgan Johansson (S) till SVT."
Justitiedepartementet tog under hösten 2013 fram en departementspromemoria "Straffansvar för eftersupning" (Ds 2013:28) och denna har därefter varit föremål för remissbehandling. Juridiska synpunkter har tidigare och så även nu varit en knäckfråga. Däremot har det från trafiknykterhetssynpunkt varit klockrent att man efterfrågar och önskar en lagstiftning som är tydlig med att det finns ett straffansvar för eftersupning.
Det finns tydliga remissyttranden - från Trafikverket och Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, NTF, samt flera nykterhetsorganisationer bl a MHF - som vill se en ny och tydlig lagstiftning i syfte att förebygga och beivra trafikonykterhetshändelser. Det handlar om att på olika sätt förebygga de olyckor som tyvärr följer av alkoholkonsumtion i samband med trafik.
Årligen försöker ett par tusen misstänkta rattfyllerister att ursäkta sin berusning med att de druckit alkohol först efter att ha stannat. Ofta används argument som att de varit chockade efter olyckan.
Detta resonemang har dessutom i flera uppmärksammade mål lett till friande dom. För oss som arbetar med folkbildning, folkhälsa och trafiksäkerhet är detta inte en acceptabel ordning.
Det var i socialutskottet som politiker från samtliga riksdagspartier enades för några år sedan om att det är orimligt så som vi har det nu och att denna lucka i lagen ska täppas igen. Vi hänvisade då även till Norge där förbud mot eftersupning några timmar efter trafikhändelse har använts framgångsrikt sedan 1959.
Därför är det anmärkningsvärt att denna fråga som är av stor betydelse för trafiksäkerheten nu än en gång fastnat hos justitiedepartementet. Det är hög tid att frågan lyfts från långbänken och att riksdagen får ta ställning till ett lagförslag som ger oss ökad trygghet för såväl barn som vuxna när vi befinner oss på svenska vägar.
Anders Andersson, Järnforsen, Ordförande i NBV Sydost
Christer Folkesson, Gränna, Regionordförande MHF Region Öst
Ge oss en nyktrare syn på trafiken
Alkohol och trafik är ett område där svenska folket är mycket tydliga i sin uppfattning. Ingen tolererar att man ser mellan fingrarna och accepterar fortsatt trafikdöd på grund av berusning i samband med bilkörning. Allt för många har själva sett eller läst om olyckor där barn och vuxna har dödats eller allvarligt skadat på grund av att man mötte en bilist som satt sig bakom ratten efter att man druckit alkohol.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.