Med vilka ögon betraktar vi dagens grundskola? Består den av "trestegsraketen" lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet. I så fall varför det?
Här har vi ett gyllene tillfälle att titta med nya ögon på dagens skola och skapa förutsättningar för lokal utveckling. En levande landsbygd är ett generationsbygge. Om ingen föds på en ort dör den, sakta men säkert!
På en ort, där barnfamiljer bor och arbetstillfällen finns, är barnomsorg och skola en viktig och naturlig samhällsservice som ökar skälen för inflyttning eller för att bo kvar. De yngre barnen lämnas och hämtas oftast av en förälder eller närstående.
Avståndet mellan hem, förskola/skola och arbetsplats påverkar i hög grad livspusslet och därmed livskvaliten.
Är vi tillräckligt modiga för att överge synsättet med de tre stadierna och dra nya åldersgränser mellan yngre och äldre elever?
Barn behöver en bra skola, men hur vill vi att en bra skola ska vara? De första skolåren lägger grund för fortsatt lärande och utveckling. Finns det förskola och en skola med åtminstone två årskurser på mindre orter, kan fler barn få möjlighet att lägga grunden för fortsatt skolgång och samtidigt få ökad kännedom om hembygden.
När ett barn väl lärt sig läsa, står det bättre rustat för nästa steg. Och nästa steg kan mycket väl innebära fortsatt skolgång i en större skola, eventuellt på annan ort men med fritidsplats på "hemmaplan".
Med ett nytt synsätt skapar vi nya förutsättningar för inflyttning och företagsetablering, men det kräver att vi söker nya lösningar. Lösningar som, på mindre orter, säkerställer förskola och skola för de yngre barnen.
Margaretha Helander
Grundskolan är ingen "trestegsraket"
Många hot riktas idag mot landsbygden. Små skolor på mindre orter ifrågasätts. Det finns ett samband mellan skola, företagsetablering och landsbygdsutveckling. Lokala lösningar bygger det lokala samhället - basen för den större orten.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.