Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och ett stort hinder för jämställdheten. Ändå har de flesta kvinnojourer i Sverige en mycket pressad ekonomi som dessutom bygger på bidrag för ett år i taget. De tvingas ständigt leva med en osäkerhet om de får tillräckligt med pengar nästa år.
När vi måndagen 11 februari träffade företrädare för kvinnojourerna i Västervik och Vimmerby/Hultsfred så blev det uppenbart att de inte utgör något undantag. Trots att de har funnits i 25 respektive 30 år, och trots stora och konstanta behov, så är de ständigt beroende av kommunens ekonomi. Varje år tvingas de söka bidrag på nytt och hanka sig fram på tillfälliga och otillräckliga medel.
Vi tycker att detta är ett svek mot de utsatta kvinnorna. Därför behövs det ett nytt stöd till kvinnojourerna som är förutsägbart och som är tillräckligt stort för att ge trygghet. Vi har i vår statsbudget avsatt 200 miljoner kronor om året till ett nytt stabilt grundstöd, som ligger utöver de stöd som finns idag.
Vi måste uppvärdera kvinnojourernas status. De ska inte behöva släpa på en ständig oro över oro över ekonomin eller jourens framtid. Kvinnojourerna gör ett ovärderligt arbete med att ge skydd och stöd till de kvinnor som drabbas av våld och hot. Låt oss ge dem ett ordentligt stöd i deras livsviktiga arbete.
Mikael Gustavsson (V),
EU-parlamentariker och ordförande för Jämställdhetsutskottet
Linda Fleetwood (V),
landstingsråd med ansvar för jämställdhet
Lars Holmberg (V),
distriktsordförande
Inget undantag i Vimmerby och Hultsfred
Vänsterpartiet anser att staten ska ta det övergripande ansvaret för arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Vi vill därför införa ett permanent stöd på ytterligare 200 miljoner kronor per år till kvinnojourernas verksamhet.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.