Inlägg om kommande pensioner

ATP är ett pensionssystem som skulle säkra ålderspensionärernas ekonomiska välbefinnande, har det blivit så? Nej, det som skulle ge en ekonomisk tryggad ålderdom, blev 1900-talets i särklass största ekonomiska bedrägeri.

Från läsekretsen2012-10-03 07:40
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Födda före 1938 lider minst skada eftersom då gäller det gamla systemet, de bästa 15 åren av 30 år. Födda 1938-1953 är det en blandning av gamla och nya systemet. Födda efter 1953 gäller det nya systemet med ett snitt av intjänade ATP-poäng i 45 år. Det ser inte ljust ut för dom som är 50 år nu, många kommer upp i 80-årsåldern innan dom får samma pension som vi har nu år 2012.

År 1961 utbetalades den första ATP-pensionen och var då för en ensamstående 560 kronor i månaden, pension 420kr plus 140 i pensionstillskott. År 2006 utbetalades 3242 kronor plus pensionstillskott plus staplade skattefria bidrag som inte kom från systemet.
Pensionerna har således endast stigit sju gånger. Hyran för en 3-rumslägenhet var 1961 180 kronor år 2006 var kostnaden 5500 kronor, hyran har stigit 30 gånger.
Oljan kostade 1961 c:a 125 kronor/kbm, år 2006 kostnad den 11 000 kronor, vilket blir en kostnadsökning 88 gånger.

Det största felet med ATP- systemet är att det inte värdesäkrades mot inflation och dylikt. Ett annat fel är att 260 miljarder kronor har konfiskerats av våra pensionsfonder. Är det inte dags att lyfta blicken och arbeta för våra kommande pensionärers "överlevnad" det kanske skulle uppskattas och t.o.m. belönas genom att många ser och hör att vi gör något konkret. Det orange kuvertet som alla får födda före 1996 är ingen munter läsning.

Vän av ordning frågar säkert, hur ska vi komma tillrätta med det här, det finns ju inga pengar. Det kan bli mycket bättre om alla för det första sköter sina arbeten t.ex. polisen, ansvariga verkschefer som har både lön och bonusar, folkvalda politiker som skor sig själva och är ansvariga för vad dom gör och beslutar.

En annan grupp som man kunde vara utan är revisorer, det är sällan dom hittar oegentligheter. Utan våra journalister skulle vi gå mot ett mörkare samhälle. Vi som är födda på första halvan av 1900-talet trodde nog i det längsta att Sverige var ett land utöver det vanliga. Inga mutor alla skulle behandlas lika, man kunde till och med tycka att partiledardebatterna var ärliga och underhållande, med rallarsvingar och glimten i ögat, utan sparkar och slag på den som var i underläge.
Då fanns det mera samarbete i politiken, hur kan det komma sig, att när man har kommit i opposition, då vet man vad som borde göras, men gjorde det inte åren innan i majoritet.

Sivert Bergström, Virserum
SPF:s v. dist.ordf. Kalmar län.

Läs mer om