Inte till lärarna eller under/sjuksköterskorna - till politikerna förstås! Gunnar Jansson (S) är en av de lyckligt lottade. I hans plånbok finns nu så mycket som 10 000 kronor extra per månad.

Thomas Kronståhl (S) argumenterar för lönepåslagen och motiverar bland annat med påståendet att han "förlorat ekonomiskt" på att vara politiskt engagerad. Ett egennyttigt påstående. Västerviks Socialistförening har sagt det förut, men det tål att upprepas: ge politikerna samma lön som snittet för en lärare i Västerviks kommun. En politiker ska inte tjäna så mycket att vederbörande blir oberoende av den kommunala välfärden. Vore de beroende, som andra innevånare utav vårt gemensamma så skulle de inte kalla nedskärningarna i kommunen för "att ta ansvar".

Istället för att berika sig själva borde kommunens styrande belöna de kommunanställda som varje dag går på knäna, kämpar i motvind och sliter för att vi ska få ha en välfärd värd namnet! Aristoteles sade en gång att "politik är samhällets gemensamma strävan efter ett gott liv". För Västerviks politiska ledare verkar ett gott liv dock vara något som endast skall vara dem själva förunnat.

Motivationen till att engagera sig politiskt ska komma från viljan att påverka samhället, höga politikerlöner lockar bara till sig karriärister av den typ som styr vår kommun.

Kerstin Gulbrand, Jacob Hoffsten, Jonathan Hoffsten, Alexandra Isaksson, Ida Ivarsson, Erik Lundgren, Mats Molin, Sara Rais, Anders Södergren, Västerviks Socialistförening