Kommunen måste laga efter lägenhet, kavla upp ärmarna och anpassa verksamheterna efter rådande förutsättningar. Jag tror att alla inom kommunen påverkats av spareffekterna i en eller annan form såsom att skolbarnen får längre resor och politikerna minskar sina redan låga arvoden.
Kinda har de senaste åren minskat sin befolkning och det oroar oss. Det är framför allt tätorterna som tappar medan landsbygden är stabil. Om kommunen verkligen motarbetar landsbygden så syns det inte i befolkningsstatistiken.
Vägarnas kvalitet sysselsätter mångas tankar. Vägnätet består av statliga och privata vägar. Kommunalt ägda stråk finns endast i tätorterna. I samverkan med Vägverket arbetar kommunen för att bygga bort dåliga avsnitt i det statliga nätet. Ett och annat väglyft har gjorts. Inom kort är drygt en mil dålig väg mellan Björkfors-Hycklinge ett minne blott tack vare en gemensam satsning av Vägverket, de boende och kommunen. Denna modell kan säkert anvädnas i andra sammanhang i den kommunala verksamheten.
Kindapolitikerna värnar om kommunens karaktär. Den höga livskvalitet man kan få i Kinda är efterfrågad och har definitivt framtiden för sig, men nivån på den kommunala servicen är inte en gång för alla given.
För den borgerliga alliansen i Kinda
Anders Ljung
Kommunalråd
Bo Flyme
vice ordf.
i kommunstyrelsen
Kinda en landsbygdskommun
Line Saaanum skriver i ett ampert inlägg om Kinda som en ovänligt sinnad kommun, en fattig kommun som agerar mot landsbygdens fortlevnad.Insändaren pekar på några av de problem som är under lupp för kommunledningen - vägar, transporter, skolorna med mera. Men den mest överskuggande frågan - kommunens ekonomi - kommer bort i insändaren. Kinda har brist på pengar för att uttrycka sig kort, något som gäller landets kommuner och landsting överlag. Det beror bland annat på låg ekonomisk aktivitet och nya statliga pålagor utan tydlig finansiering.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.