Klimathotet och svensk miljöpolitik

På Göteborgspostens debattsida 2007-09-17 skriver professor Runar Brännlund, ledamot i regeringens vetenskapliga råd för klimatfrågor: "Oavsett om vi mäter utsläppen av koldioxid per capita eller per producerad enhet visar statistiken att Sverige ligger lägst inom EU och bland de tre lägsta inom OECD.

Från läsekretsen2007-09-20 07:22
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En anledning till detta är den aktiva klimatpolitik vi fört de senaste 15 åren. Sedan 1991 har Sverige haft en specifik (och hög) beskattning av koldioxid, något vi är ganska ensamma om".
Sverige ligger således redan i topp och kan se tiden an. Man undrar samtidigt hur stor påverkan den så kallade växthuseffekten kommer att få på Sverige och uppvärmningen. Man bör ta de upphaussade varningssignalerna med en nypa salt. Att minska utsläppen av växthusgaser är väl inte fel, men då ska alla hjälpa till. Sverige ska ta det lugnt och inte överinvestera. Vi ska invänta så de stora länderna kommer med, annars är det bortkastade pengar. Sveriges utsläpp är ju en droppe i havet om man ser det globalt. Många storstäder släpper ut mer än hela Sverige. Även om vi inte släpper ut en endaste liten koldioxidatom kan vi inte skydda oss mot koldioxidvindarna från andra länder.
Svenska politiker har ju för vana att vara extrema och ta ut svängarna ordentligt: Vi har den högsta skatten, den största invandringen i världen per capita, den högsta u-hjälpen, (30 miljarder, 1% av bruttonationalprodukten), av restriktiv alkoholpolitik (motbok till och med 1955), ett extremt och tveksamt trafiksäkerhetsarbete av Vägverket, en skrattretande präktig lydighet emot FN- och EU-direktiv m.m. Och en mycket hög beskattning av drivmedel. Om politikerna kunde lugna ner sig någon gång. Förvånande är att Centerpartiet är först ut att föreslå en höjning av bensinpriset. De borde värna landsbygdens folk som inte har tunnelbanor utan måste använda bil.
Sverige kan istället välkomna en eventuell uppvärmning då den ger lägre uppvärmningskostnader för bostäderna. VI kommer även att få en längre odlingssäsong och kan odla nya grödor till glädje för landet. En ev. ökande nederbörd bemästras genom invallningar, rensningar av åar med mera. Blir det en ökande nederbördsmängd kan man få ut mer energi ur åar och älvar.

Ta det lugnt

Läs mer om