En knepig fråga för de som tänker installera solel på egna fastigheten är dimensioneringen av anläggningen. Det finns en del givna begränsningar som tillgången på lämpligt tak och hur mycket pengar man kan tänka sig att satsa. Och så finns det lagar naturligtvis, ett viktigt begrepp där är "mikroproduktion". Håller man sig inom ramarna för mikroproduktion kan man kräva av sitt nätbolag att de tar emot överskottselen och betalar för den så kallade nätnyttan, cirka 7 öre/kwh. Väljer man inget annat bolag att sälja elen till betalar förhoppningsvis nätbolaget något för strömmen, men det kan variera mycket. En viktig sak är att nätbolaget är skyldigt att utan kostnad byta elmätare till en som kan mäta i bägge riktningarna.
Mikroproduktion handlar det om när huvudsäkringen är högst 63 A och effekten på anläggningen är max 43,5 kilowatt. En så stor anläggning lär kosta bortåt en miljon så jag antar att de flesta nöjer sig med mindre. Den begränsning som sätter gränsen för många är att man som mikroproducent inte får producera mera el än man förbrukar under ett år, man ska alltså vara nettokonsument. Om man inte lyckas hitta en köpare av överskottselen som betalar väldigt bra är det ingen ekonomisk fördel att ligga alltför nära sitt produktionstak eftersom så stor del av produktionen infaller på sommaren då konsumtionen oftast är lägre. Men det finns ju alltid undantag, har man luftkonditionering i huset, uppvärmd pool eller krav på stor kylkapacitet (glassfabrik?) blir förutsättningarna bättre. Eller varför inte en elbil, själv har jag ingen elbil, men ett annat eldrivet fordon som jag kommer att använda solelen till. Kunde jag använda min el optimalt skulle min anläggning räcka till att köra två elbilar cirka 1.000 mil styck per år.
Några ungefärliga "nyckeltal" kan kanske vara till hjälp. En kilowattimme installerad effekt kräver cirka 7,5 m2 paneler och producerar 800 - 1.100 kilowattimmar per år. Själv har jag 4,6 kw som maxeffekt (motsvarar ungefär 6 hästkrafter) och räknar med 4.000 kwh per år och hamnar då i den nedre delen av intervallet (870). 4.000 kwh är drygt halva min årsförbrukning.
Just nu är det extra svårt att hamna rätt i dimensioneringen eftersom det sitter en statlig utredning och funderar på hur det ska bli med den så kallade kvittningen, att man får kvitta den el man levererar ut på nätet rakt av mot den el man köper. Ett bra system för detta vore ett verkligt lyft för den mest miljövänliga elen, den från solen. Utredningen ska vara klar i juni, förhoppningsvis blir det snabbt en lag som gör det lagligt att kvitta så som en del bolag redan gör. Då skulle man som producent slippa en hel del räknande och kalkylerande.
Teori och beräkningar är ändå bara teori och beräkningar, det är praktiken som gäller och januari var ingen lysande månad ur solelssynpunkt. Jag kan se min förbrukning timme för timme på "Mina sidor" och de dagar solen skiner och panelerna är snöfria är det mest nollor mitt på dagen. Några snödagar för mycket under januari störde dock produktionen som stannade på mycket blygsamma 24 kwh varav jag förbrukade 18 själv och 6 gick ut på nätet till mina grannar.
Tomas Holgersson
Knepigt med dimensioneringen
Det nya året har inletts med ett ökat intresse för produktion av solel. Det märks bland annat på ett ökat antal inslag i press, radio och TV. Delvis kan min observation bero på att jag nu är mera uppmärksam, men jag är ganska säker på att det också finns en faktisk ökning av intresset. Att solen kommer och att dagarna bara under januari blev nästan två timmar längre ökar också intresset.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.