Och det har som framgått i båda mina ledare aldrig varit avsikten. Det jag ifrågasätter är varför elva Kindabor ska resa till Kenya vid tre olika tillfällen, för en total kostnad om cirka en miljon kronor.
Att hävda att det inte kostar Kinda kommun något, alternativt lite, är dock helt enkelt felaktigt. Pengar till liknande projekt kan som Björklund skriver sökas hos Sala Ida, ett företag som ägs av kommuner och landsting, och därmed i hela sin uppbyggnad betalas av dig och mig, han och hon - av oss alla i form av skatt. De bidrag som i just detta fallet används har erhållits i form av anslag från SIDA, styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete.
SIDA:s verksamhet finansieras av Sveriges befolkning genom de skatter du och jag, han och hon - alla vi medborgare, betalar. Sida hanterade 2005 cirka 14 miljarder kronor av Sveriges totala bistånd på 22,4 miljarder samma år.
Biståndsarbetet är viktigt, enprocentsregeln likaså - och därför är det ytterligt viktigt att varje enskild skattekrona som använts i arbetet, används så oerhört förnuftigt, och så oerhört kostnadseffektivt, som det bara går. Inte för vår skull, utan för våra vänner, de nödlidandes skull.
Alf Wesik
Kommentar till Erik Björklund
Jag har ingen som helst anledning att varken bestrida eller betvivla de uppgifter och det engagemang som Erik Björklund, ger uttryck för, i sitt långvariga och värdefulla arbete för utsatta grupper i vår värld.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Fakta
Läs också: