Detta borde rimligen leda till att man investerade för framtiden, satsade på kraftiga kompetenshöjande åtgärder för sina anställda och kanske också att man intresserade sig för uppstart av nya företag i nya branscher. Tyvärr är det inte på det viset. Den kortsiktiga kapitalismens piska driver i stället fram det sämsta hos företagets ledningar. Nedläggning av lönsamma anläggningar, flytt av lönsamma anläggningar till lågkostnadsländer, optioner till företagsledningar, höga pensioner och rekordutdelning till aktieägarna. Aktieutdelningarna var 2004 hela 53 miljarder kronor för att i år nå rekordhöga 77 miljarder kronor.
Nivån på utdelningarna är osund och oacceptabel. Större delen av vinsterna bör stanna kvar i företagen, så att de kan investera och möta motgångar i framtiden. Dessa höga aktieutdelningar tillsammans med ohemula optionsavtal och pensioner, hotar på sikt själva företagens existens. Fortums vd erhåller en nätt summa på 110 miljoner i extra lön för sitt arbete och vi har tidigare sett rekordpensionerna i ABB och Scandia. Hur kan det komma sig att börsbolagens välutbildade ledningar inte ser risken i denna galopperande utveckling?
På 1970-talet kallade vi liknande rekordvinster för "övervinster" och såg till att delar av vinsterna sattes på särskilda investeringskonton. Vi kunde också driva en lönekamp för att justera låga löner. Det kan vi inte idag - företaget skulle genast hota med att flytta till ett annat land.
Så till en annan värld; i bjärt kontrast till de stora börsbolagens situation, lever de små företagen i ständig kamp för överlevnad. Soloföretagare och företag med få anställda har ofta väldigt små marginaler och minsta motgång hotar företaget. Regler som gäller för stora företag som Volvo, Scania och Ericson gäller också för de små företagen. Detta trots att det lilla företaget inte kan hålla samma administration som det stora företaget. I det stora företaget kan man också hantera sjukfrånvaro på ett helt annat vis än det lilla företaget. De små företagen känner sig pressade av regler och lagar. För det lilla företaget med några anställda känns det ekonomiskt hårt när någon i personalen blir sjuk. De första 14 dagarna får företaget betala sjuklön och om sjukdomen håller i sig fortsätter det att vara en kostnad för företaget. Det borde vara ett intresse för samhället att underlätta för de små företagen. Onödiga hinder innebär nämligen att dessa små företag inte vågar ta chansen att anställa ny personal. Den ökande kontrollen av nyanställda är mycket negativ också för löntagarna.
Vi vet dock att den ökade sysselsättningen måste komma i de små företagen. Vi vet också att små företag i likhet med statens företag, normalt stannar i Sverige. Därför bör politiken inriktas på att skala bort de hinder som idag skrämmer små företag att nyanställa.
Lennart Beijer, Hultsfred
Riksdagsledamot (v)
Kvartalskapitalismens konsekvenser
De svenska börsbolagen har en minst sagt lysande lönsamhetsutveckling. 2004 var vinsten efter skatt 191 miljarder kronor. 2005 är den prognostiserade vinsten hela 222 miljarder kronor. Man skall inte vara ledsen över att svenska företag har hög lönsamhet.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.