Du har naturligtvis rätt i, att det överhuvudtaget inte alls behövs någon begravningsceremoni. Det vore önskvärt om alla vuxna skaffade sig ett "vitt arkiv" och där fyllde i sina önskemål. Faktum är dock att 99 procent av svenskarna vill ha någon form av begravningsceremoni, och en överväldigande majoritet av dessa väljer någon form av kyrklig begravning - med överlåtelse.
För en kristen människa är det naturligt att överlåta - överlämna - allt i Guds händer: sitt liv, sin framtid - men också sina nära och kära den dag de avlider.
Överlåtelsen uttrycker en kristen människas tro - att Gud tar emot oss när vi dör. Om signaturen "läsare" inte delar denna tro - och själv önskar en annan form av begravning - är jag full av respekt för detta. Men kritisera fördenskull inte andra människors tro - och framför allt inte tidningens sätt att referera Svenska kyrkans begravningsgudstjänster. Vad är det Du egentligen vill säga - och till vem talar Du...?
Bosse Präst
"Läsare", vad vill Du säga...?
Först reagerar Du på att tidningen i sina begravningsreferat använder ordet "överlåtelse". När jag som präst försöker förklara att detta är den term som kyrkohandboken använder, ifrågasätter Du även detta.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.