Längre avstånd till hjärtstartaren etc. Detta av rent tekniska och ekonomiska skäl då vi valt ett marknadsekonomiskt synsätt. Är lanthandeln inte lönsam så läggs den ned.

Redan för mer än hundra år sedan så insåg närmare en miljon Smålänningar att lantlivet inte var så lönsamt, tog konsekvenserna av detta och emigrerade till Amerika. Uppenbarligen lever några av ättlingarna till dem, som inte förstod det hela, kvar bland stenrösena.

Att försöka stoppa den globala urbaniseringen får nog betraktas som ogörligt. Det är i tätorterna och framför allt i storstäderna som de flesta kvalificerade arbetena finns och dit alla våra välutbildade ungdomar söker sig.

Vi har ju nu övergivit bidragslinjen och satsar på arbetslinjen. Så länge det är mer rationellt att människor bor och lever i tätorter så kommer vi att ha en inflyttning till städerna.

Naturligtvis går det att förbättra förhållandena och levnadsvillkoren, och bör så göras, genom t.ex. förbättrad infrastruktur. Bättre vägar innebär enklare transporter och pendling till jobb och skolor. Bättre bredband möjliggöra arbete från hemmet och bättre vård genom diagnostik och övervakning av sjuka och äldre via internet. Borde vara prioriterade satsningar.

Nu finns det en kategori människor som insett och accepterat att leva på landsbygden med de olägenheter, högre kostnader, högre risker som det valda boendet och livsstilen innebär. Den nu föreslagna skattehöjningen innebär naturligtvis ytterligare högre kostnader för denna kategori och de nu föreslagna förändringar av servicen kan nog betraktas som konstgjord andning.

Startar man en lönsam friskola så är det naturligtvis kreativt och lovvärt i allra högsta grad förutsatt att det inte påverkar skatterna. Det är de innovativa företagen och kreativa människorna som löser sina problem och överlever såväl i staden som på landsbygden.

Det är inte gratis att bo på landet och smakar det så kostar det.

Björn Boethius