Levnadsvanor kan bidra till hjärtsjukdomar

Hjärt-kärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt och stroke orsakar stort lidande och står sammantaget för knappt 40 procent av dödligheten i Sverige. Landstinget i Kalmar län satsar årligen stora resurser på att behandla och förebygga dessa sjukdomar. Som en utveckling av detta arbete har hjärtsjukvården, strokesjukvården och diabetesvården sedan några år lyfts fram som särskilt prioriterade. Kännetecknande för dessa tre sjukdomsområden är bland annat att de alla kräver långsiktig behandling och att förebyggande insatser är av stor vikt.

Från läsekretsen2013-12-12 07:49
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Människors levnadsvanor spelar stor roll i utvecklingen av hjärt- kärlsjukdom. Exempelvis mer än halverar en icke-rökande person med god kosthållning och tillräckligt fysisk aktivitet sin risk för sådan sjukdom jämfört med en person med ogynnsamma vanor på dessa områden.

När vi i sjukvården träffar personer med ogynnsamma levnadsvanor med eller utan utvecklad hjärt- kärlsjukdom ser vi hur svårt det kan vara att i vuxen ålder ändra sin livsstil, något som också många som försökt ändra dessa vanor på ett personligt plan kan vittna om.

Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet

Forskning visar att hälsosamma levnadsvanor grundläggs tidigt liksom att sociala faktorer som föräldrars och kompisars vanor har stor betydelse för hur en ung människas levnadsvanor utvecklas. Skolan har här en mycket viktig roll att spela för att stötta positiv utveckling och minska ojämlikhet orsakad av exempelvis varierande hemförhållanden.

I gällande skolförordning framgår att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Ändå är det mycket få skolor som erbjuder daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen, särskilt efter de första åren. I årskurs 4 - 9 förekommer sällan mer än två dagar obligatorisk fysisk aktivitet per vecka. Detta alltså trots positiva hälsoeffekter samt att det finns tydlig koppling mellan fysisk aktivitet och både inlärningsförmåga och psykisk hälsa.

Att anpassa aktiviteterna till dem som behöver det bäst, ofta elever med en inaktiv fritid, är en stor utmaning för skolorna. Verksamheten måste präglas av individualisering och anpassning efter varje elevs förmåga i syfte att varje elev ska kunna hitta sin väg mot regelbunden fysisk aktivitet genom hela livet.

Resurs- och tidsbrist framförs ibland som förklaring till att den fysiska aktivitet som erbjuds i skolan är begränsad, men daglig fysisk aktivitet kräver snarare fantasi än resurser och kan genom sin positiva effekt på inlärningen i en målstyrd skola rent av verka tidsbesparande.

Kan kommunerna i Kalmar län visa vägen?

Vi som dagligen ser effekten av ohälsosamma levnadsvanor skulle därför vilja utmana länets kommuner att införa daglig fysisk aktivitet genom hela skolan och därigenom ge barnen och ungdomarna möjligheten att etablera goda motionsvanor för livet. Vilken av våra tolv kommuner ser möjligheten att gå före för att få länets hälsosammaste befolkning? Släpp sargen - inför daglig fysisk aktivitet i hela skolan från och med nästa läsår.

Karl Landergren,
Överläkare, processledare hjärtsjukvård
Herbert Król, Distriktsläkare, processledare diabetesvård
Pelle Söderström,
ST-läkare, processgrupp strokesjukvård
Håkan Stejring, Folkhälsoutvecklare
Samtliga Landstinget i Kalmar län

Läs mer om