Många bredbandsfrågor - inga svar

I en insändare i denna tidning den 8 augusti klargör några centerpartister för hur partiet skall hjälpa invånarna på landsbygden att skaffa bredband via fiberkabel vilket verkar vara den enda teknik som kan ge tillräckligt hastighet för framtida behov.

Från läsekretsen2012-08-14 07:04
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Förslaget från Centern innebär enkelt uttryckt att den som bor utanför tätorterna får fixa sitt bredband helt själva d.v.s. både planering, grävning, material och nödvändig finansiering. Lösningen är att bilda ett byalag. Själv bor jag ca 25 km utanför Vimmerby och skulle sannolikt behöva gräva åtminstone 10 km för att hitta någon fiberanslutning. Några så kallade kommersiella krafter lär jag knappast känna av och få någon hjälp av vilket torde vara ganska så självklart. Vårt "byalag" skulle dessutom som mest kunna bestå av 3 hushåll vilket inte förbättrar kapitalbasen.

Centerpartisterna har helt utelämnat de viktigaste frågorna. Man talar lite slarvigt om byalag precis som om det var frågan om att fixa en midsommarfest i byn. Ett byalag har mig veterligen ingen rättskapacitet d.v.s. associationsform som kan ta upp lån, teckna avtal, söka bidrag, och reglera inbördes förhållanden. Jag antar också att man inte gräver ned kabel hur som helst utan avtal med markägarna vilket kommer att kräva viss kunnighet och arbete. Vi har ju lärt oss att det gäller att vara noggrann med våra avtal. Hur skall de hushåll eller företag agera som inte är välkomna i något byalag eftersom de ligger för långt borta och därmed blir för dyra att ansluta?

De svåra frågorna som berör kanske de flesta på landsbygden har man helt utelämnat eller är det ITSAM som skall lösa dem, någon gång. Vid kontakt med ITSAM uppgavs att man först framemot våren skulle kunna ge besked om i vilken riktning jag skall börja gräva. Man får åtminstone ledigt under vintern. Man hade inte heller någon uppfattning om alternativet att hänga upp fiber i befintliga tele- eller kraftledningsstolpar vilket borde vare ett billigare och kanske enda alternativet för vissa delar av glesbygden. Metoden används bland annat i Norrland. Förutsättningen är naturligtvis att man hinner besluta och planera innan Telia har sågat ner sina stolpar. Med den metoden skulle jag slippa gräva ner "min fiberkabel" under Stångån vilket borde förenkla tillvaron något.

Generellt gäller att företag på landsbygden kan söka EU-bidrag för investeringar i fasta- och anläggningstillgångar vilket kan utgöra upp till 30 procent av investeringsbeloppet. Om dessa möjligheter också gäller investeringar i fibernät kunde man inte bekräfta på ITSAM och ej heller centerpartisterna tycks ha brytt sig om en sådan fråga i sin insändare vilket man kunde förväntat sig.
Om centern vill värna om landsbygden kan ni väl åtminstone föreslå subventionering av spadarna för vårt grävningsarbete. Åtskilliga lär förbrukas om vi skall forcera alla stenrösen.

I insändaren påpekas att "Kommunen bör arbeta så att vi uppfattas som intressant att investera i". Politikerna har vi inte valt för att presentera självklarheter. Vad vi förväntar oss är idéer och förslag på hur vi skall åstadkomma detta och hur problemen skall lösas.

Björn Boethius

Läs mer om